lördag 23 mars 2013
Oblockat, osäkert och omotiverat
Jag tycker att det är helt otroligt att något som är så oformligt och mest ser ut som trassel kan förvandlas till något skirt och vackert efter lite blockning.
Det högst suspekta byltet ska bli en till Filigreen http://www.ravelry.com/patterns/library/filigreen-shawl i något entrådigt självrandigt ullgarn jag har haft liggandes i evigheter. Det är en väldigt praktisk sjal om man inte vet hur långt garnet kommer att räcka eftersom den börjar nerifrån och ökar på, så man kan verkligen sticka tills garnet tar slut. Sånt gillar vi här, i de osäkra mängdernas rike...
Jag är om en liten stund på väg mot Uppsala, dels för att hälsa på lite folk men också för att handla garn till bröllopsfilten för att den ska kunna bli större.
Ja. Den blir större. Vad gör man inte för konsten och kärleken?
Filigreen är lite bökig att ta med sig och så även alla blommorna till bröllopsfilten, så ett annat projekt är ett måste. Valet föll på ett par Natalie Mitts http://www.ravelry.com/patterns/library/natalie-mitts-2 och ett kvarblivet nystan Drops Alpaca med bara pyttelite taget av i petrolblått. Jag föll stenhårt för den lilla pärlkanten längst ner, det var en så fin detalj. Dock förstår jag inte riktigt hur de har lyckats få ihop masktätheten, för jag får verkligen kämpa.... Det ska vara stickor 2,25, det blev för stort för mig så jag repade och tog stickor 2 och får nu hålla superhårt. Och de kommer nog inte att sitta så där supertight om jag ska vara ärlig. Jag funderade på att repa igen och göra nåt annat, men så bestämde jag mig för att ge det en chans och se hur det ser ut lite längre fram...
När jag lyssnade på Stickpodden som kom ut i onsdags så kom jag på att jag hade tänkt berätta att jag har läst klart The Friday Knitting Club och hade tänkt skriva lite om den. Men så blev jag supersjuk och världen blev surrealistisk och jag glömde bort det. Tur att jag blev påmind (tack!).
Nu tänker jag varna lite för spoilers. Men de kommer längre ner, så när det står Spoiler, om du inte har läst boken och absolut inte vill veta vad som händer, sluta läs där. Fram tills dess är det ok att läsa.
Det här är inte en bok jag normalt skulle läsa, om det inte var för att den innehöll kopiösa mängder stickning. Och det gör den verkligen. Den är fullspäckad av det. Vilket är ganska trevligt. I övrigt skulle jag nog placera in den i kategorin chicklit/ relationsdrama. Och precis som de påpekar i Stickpodden så är den väldigt amerikansk, vilket kan vara mysigt eller ganska irriterande beroende på vad man gillar. Den är lättläst, det är enkelt att följa med personerna och intrigerna och språket är iallafall på engelska som jag läste den på (jag vet inte hur översättningen är) följsamt.
Spoilers! (sluta läsa nu om du inte vill veta detaljer.)
MEN- vad som jag blir sjukt irriterad över är slutet. Jag har noterat en tendens hos en del författare, nu ska jag inte nämna fler för att inte förstöra fler böcker för någon, men att som ett sätt att försöka skapa mer djup i sin bok låta huvudpersonen dö under tragiska omständigheter mot slutet istället för att låta allt sluta ok eller tom lyckligt. Det är som att de tror att ett lyckligt slut är lika med dålig litteratur, alltså måste jag lägga in STOR TRAGEDI och drama för att höja mig själv ett snäpp. Jag hatar sånt. Jag tycker att Georgia Walkers död mot slutet var fullständigt omotiverad. Ville man ta upp hela problemet med livmoderhalscancer, vilket jag däremot kan tycka är en bra sak att man gör, så hade det varit mycket mer motiverat att lägga in det i mitten av boken. Då hade man haft möjlighet att följa de övriga personernas sorgeprocesser och det hade inte kännts lika mycket som att hon bara inte kom på ett bra slut och därför hade ihjäl någon. Nu ska det ju tydligen finnas två eller tre böcker till i serien, och då kan väl jag tycka att det hade varit mer motiverat att spara just den biten till nästa bok.
Jag är tveksam till om jag kommer att läsa vidare, mycket på grund av det. Men så är jag lite petig när det gäller litteratur också, och det här är ju inte min genre egentligen. Även om den innehåller garn... Jag såg att någon hade tipsat om stick-deckare i Stickpoddens tråd på Ravelry och det lät mycket mer spännande. När kommer det stick-fantasy eller stick-sifi? (Give me NOW!)
Nu, mot Yll o Tyll!
Etiketter:
Alpaca,
blockning,
blå,
design,
djupdykningar,
epic saga,
felstickning,
garnaffärer,
livet svåra frågor,
sjalar,
spetsstickning,
Stashbusting,
stickning
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar