UFO- sanering

När jag ändå håller på så kan jag ju lika gärna ta riktigt gamla UFO:n också, eller hur? Alltså, såna där som har legat "bortglömda" i en plastkasse i runda slängar 7 år eller nåt. Bara för att ska det vara så ska det vara.

Efter att ha stickat rätt hårt och intensivt på den där randiga sjalen som jag nu har sjukt höga förväntningar på så började mina händer tycka att jag kanske kunde göra nåt annat en liten stund. Då rotade jag fram det här! Jag misstänker att jag planerade att det skulle bli tre kuddar. Eller nåt liknande. Det finns en massa små lappar, och lite suddiga skisser. Några av de små lapparna är broderade på, lingarn på ylletyg och det skulle ju vara tråkigt att bara låta det ligga.
Så nu syr jag ihop iallafall de broderade lapparna till... nåt. Vi får väl se.

 Jag hann iallafall sy ihop några lappar med skarvsöm mellan tentapluggeriet. Ett steg framåt.

Åt rätt håll. Kanske.

Åsså tar vi nästa...
Den där restgarnssjalen jag började på när jag var sjuk för att jag inte orkade med nåt mer avancerat just då. Från början tänkte jag nog att den skulle hamna i presentlådan men ju mer jag stickar på den inser jag att jag gillar den sjukt mycket och kommer att ha väldigt svårt att släppa den ifrån mig.
Intressant hur vissa projekt kan vara sådär, från början är de väl inget speciellt men ju mer man håller på med dem destå mer exalterad blir man. Andra är tvärtom, man kan nästan inte vänta innan man är klar och sen när man verkligen är det blir man typ lite besviken och vill aldrig se det igen.

Evigheters evighet

Mödan värt.

Det här går inte så fort alltså... Jag tror den där biten kant ni ser på bilden tog mig två serieavsnitt à 45 min att sticka. (Millenium, nån väldigt skum 90-tals Tv-serie om jordens undergång) Men det blir väldigt snyggt. Pärlorna längst ner i kanten syns inte så bra här, men blir väldigt fina och kommer nog att bidra lite till ett snyggt fall i sjalen också.

Hyresvärden (grodmannen) tycker jag är galen, men är motvilligt faschinerad.

Och jag fick ett ryck och tog fram knyppeldynan för att fräscha upp mina knyppelkunskaper. Varför inte, liksom? Bara sådär, man måste leva lite On the Wild side ibland också.
Tyvärr visade det sig att det rådde en grav brist på spolar, jag hade bara 11 st så jag kan bara göra några av grundspetsarna. Jag har ju inte rört dynan på år och dag sen jag köpte den för en mycket billig peng, så att titta efter har inte varit prioritet sen dess.
Å andra sidan brukar det inte vara så jättesvårt att få tag på, så det dyker nog upp förr eller senare. Är det nån som sitter på en hög spolar/pinnar där ute och vill bli av med dem så kan vi snacka...

3 saker jag gör i mitten på juli

* Stickar klart den gröna sjalen i det handfärgade återvunna garnet som aldrig verkar ta slut. Nu har jag stickat upp den första härvan och bestämde för länge sen att det får räcka med den. Man måste sätta ner foten nån stans, annars tar garnet över ens liv. Jag ska börja med spetskanten ikväll och ser fram emot det. Det är ju alltid lite roligt att göra klart projekt, särskilt när man inte riktigt kan se hur de blir innan man får av dem från stickorna. Spännande, spännande...

*Min hyresvärd och jag har rent spontant börjat käka lunch ihop i soffan och titta på tecknat samtidigt. Katterna kommer också och gosar ner sig. Det känns som att vi har startat världens bästa vana. Amelia var inte så populär igår bara när hon blev lite väl exalterad och lyckades sätta ena tassen rätt ner i hyresvärdens mat. Mindre gulligt...

* Vad jag INTE gör men blev väldigt sugen på är att sticka en jättestor kaskelot ! Har ingen aning om vad jag skulle ha den men var skulle man inte ha en stickad kaskelot!? Nästa projekt kan mycket väl bli Hazel the Humpback Whale. På riktigt.

Sockor och en liten begravning

Sockorna är klara, såhär i början av juli. Det är ju inte så varmt och jag är ju frusen av mig så jag lär ju knappast vänta till kallare årstider med att använta dem även om det känns lite bakvänt. Tyvärr så tror jag att jag stickade mycket lösare när jag stickade den andra sockan, så den är mycket längre i skaftet men vad sjutton. Jag kan ju alltid låtsas att jag fryser mer om det benet eller nåt.
Väldigt mysigt mönster iallafall, Polly Jean , men ingen avslappningsstickning för man måste vara med hela tiden även om mönstret börjar sätta sig någorlunda i hvudet någonstans på andra sockan.

Jag fick hjälp med fotograferingen den här gången också och slapp ta alla bilderna själv ur fågelperspektiv. Det gick superbra tills det var någon annan som insisterade att få med på bild...

Lätt påträngade katt.

En lite tråkig grej som har hänt är att min combo grodan har dött. Vi vet inte varför, men antagligen nån mystisk grod-sjukdom. Den har aldrig varit så himla pigg av sig. Vi gav den en liten begravning igårkväll, i en liten hemmafixat ask/kista klädd i siden och sammet. Grodan ska iallafall gå ut med stil. RIP, lilla blå groda.

Det står "Memento Mori" i rött glitter. Den hade säkert gillat det.

flapflap

Socka ett går framåt och blir ganska fin även om den fortfarande är brutalt svårfotograferad. Jag har nu kommit till hälen. Heel flap på engelska vilket jag tycket låter väldigt roligt av nån anledning, speciellt när jag är supertrött. Tur att man är lättroad, det är ju billigt i drift.
Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår den här faschinationen med alla hundrasjuttiofemton olika sockhälar som vissa sockfantaster verkar känna. Samtidigt är jag evigt tacksam för att vissa gör det så att de kan tala om för mig vilken som är bäst när eftersom jag tycker att just den här delen av stickningen är lite... tråkig. Inte att sticka hälarna men att fundera ut vilken som är bra i förhållande till en annan i olika sammanhang. Har jag en som funkar så hamnar jag lätt i att den alltså alltid borde funka och gör den inte det så skäller jag på den. Nu VET ju jag att världen (och sockhälar eller fötter) inte funkar så, därför är det skönt att alla är olika och att det därför finns folk som har gjort förarbetet åt mig.
Jag lovar, jag ska göra annat förarbete åt er.

Fynd från förr och fynd från nu

Jag hittar massor med fynd från diverse tidsepoker i mitt liv när jag packar. Saker jag har gjort som känns mer eller mindre relevanta just nu men som då var väldigt roliga eller tråkiga eller nåt annat att göra.
Hittade mina instickade rislampor igen och monterade ihop dem. Eller hittade och hittade, de har ju hängt framme hela tiden, jag har väl bara inte tänkt på dem så mycket. Tyckte att de såg ut lite som blåsfiskar när man tryckte ihop dem och "skinnet" blev alldeles stort. Chuji tyckte att de såg ut som frukter.

Jag har också hittat ny garnporr i form av ett företag vid namn GnomeAcres. Varför varför varför är det så dyrt att köpa garn från USA? Ack, detta dilemma. De har ett garn som heter Zombie Kissies! Ja, jag är lättköpt, jag kan leva med det bara jag får det där fina garnet, eller ännu hellre Deceptions....  yumyum, come to mama...

Monogamstickning (typ)

Jag vet att jag har varit supertråkig ett tag, men det beror delvis på att mitt liv har varit och är ganska mycket såhär just nu:

Det är nu mina tetris-kunskaper kommer att sättas på prov...

Något annat det beror på är att jag har varit förvånansvärt monogam i min stickning. Så monogam att det har förvånat till och med mig. Jag brukar ha minst fyra projekt på gång samtidigt, i olika stadier och ständigt försöka övertala mig själv att starta nya. Nu har jag haft två. Som båda har varit i stadier av ändlös slätstickning. Och det har varit helt ok. Jag har lite försökt, mest av gammal vana att känna efter om jag inte är sugen på att smyga in nåt annat mellan varven, men jag har verkligen inte varit det. (Kanske borde gå till doktorn)
Så... ja.. Det är inte så spännande tyvärr.. Grace går framåt, snart är det bara kanten kvar av livdelen. Till min stora förvåning upptäckte jag att det i min brokiga samling inte fanns några strumpstickor i stl 3,5 så det får jag skaffa. Det var väl på tiden i så fall.

Mjuk, mjukare, mjukast

Och Holden Shawlette går också framåt. Snart får jag starta med spetsmönstret där, så jag kommer väl ur min slätstickningskoma då... Och kanske blir lite mindre monogam. Vem vet.

En diva som vill vara med på bild.

Den ultimata resestickningen kommer ju snart att bli en issue- vad ska jag ha med mig när jag flyttar? Allt annat ska ju packas ner, men något- lämpligt- måste vara nära till hands. Förslag mottages tacksamt...

Bröllopsfilten

NU är den KLAR! Och ivägskickad efter en intensiv avhåring. (Det är vår nu, om nån undrar. Mina katters tappa-pälsen-hormoner är väldigt bestämda på den punkten.)
Det gick förvånansvärt bra att pressa den med strykjärn; jag är annars lite emot det när det gäller stickat och virkat men det blev supertjusigt så var inte rädda för det när det gäller stora annars ganska svårhanterade projekt. Spraya på vatten, eller använd en våt trasa bara, annars ger det nog inte mycket effekt. Doften av blött får i rummet var rätt kompakt...

 Jag gjorde kanterna som jag sa att jag inte skulle göra. Det blev ju rätt bra ändå.

Lena Olof

Det är så obeskrivligt skönt att vara av med det här gigantiska projektet. Inte ha det liggandes ivägen, inte ha dåligt samvete över att jag gör nåt annat, inte oroa mig för om garnet ska räcka.
Nu ska jag försöka göra nåt litet och behändigt en stund. Typ en tumme eller nåt...

Att brodera att solsystem och ny mobil-cozy

Åååhh!Jag vill ha ett bildredigeringsprogram. Och sluta ta bilder i dåligt ljus.

Jag är trött på mitt mobilfodral och har bestämt mig för att jag vill ha ett nytt. Så jag har virkat det här i lite ullgarnsrester och ska tova ihop det lite, sy i ett fint bomullsfoder och sy på nån snygg kant. (Kanske chockrosa frivoliteter?)Än så länge ser det inte så mycket ut för världen... Det är tre olika garner, men nyanserna smälte ihop så bra att det nästan ser ut som att det är ett självrandigt.

Vad som ser mer ut för världen (och solsystemet!) är det här http://www.tor.com/blogs/2013/03/morning-roundup-where-19th-century-girls-hid-their-interest-in-science  ascoola broderiet från 1800-talet som en okänd flicka/kvinna har gjort. Jag älskar det och är sjukt sugen på att göra en egen variant att ha på väggen hemma. Väldigt inspirerande och och intressant tankeställning om att göra uppror lite i smyg och att kultivera intressen som kanske inte var helt ok i alla sammanhang... Klicka på bilden i länken så att broderiet syns bättre, de pyttesmå detaljerna måste ses!

Sluta och Börja

Idag ska den bli klar, den stora svarta koftan. Kanten ska stickas, det ska sluta skjutas upp. Jag har köpt knappar eftersom inga i rätt storlek och mängd fanns i samlingarna, och hittade ett gäng riktigt snygga grå-svarta knappar på Tygverket som jag tror kommer att bli den berömda pricken över i:et. Jag har fastat för kanten, den är lång, bökig och har rätt stor potential för att gå käpprätt åt skogen. Nu håller smarta jag dock på att dela in kanten i partier om 10-cm så att jag kan ha lite större kontroll över hur många maskor det blir per cm. Min vanliga metod med att höfta och be till tillgängliga entiteter är nog inte en bra variant den här gången...
Sen ska jag ju iofs sticka fickor och sy knapphål, men det kommer att bli en enkel match i sammanhanget.

Som uppmuntran, och lite eftersom jag är en total slampa när det gäller stickningar så har jag börjat på en ny. Hört talas om Lonely Tree Shawl? Om inte så borde ni spana in den. Det är min nya favorit, det har jag redan bestämt efter att ha stickat en dm.
http://www.ravelry.com/patterns/library/the-lonely-tree-shawl
Det där garnet som köptes i Sundsvall blev inte liggandes länge i lådorna, det är redan på stickorna.

Det är för övrigt en annan ny favorit, väldigt trevligt att sticka med.
(Och dagens Guilty Secret får bli att jag får erkänna att jag har en liten cruch på den supersnygga modellen i Lonely Tree- mönstret... Hon är så jäkla söt!)

Tre fina saker

Mitt ICA har sjukt goda morötter just nu och jag undrar hur många det egentligen är man kan äta innan man börjar bli orange i hyn...

Alltså Stickpodden- det är en kärlekshistoria!

Jag vill verkligen bli klar med min Dream Stripes nu, och det är sååå nära, baaaara lite till. Sent ikväll blir det väl klart, antagligen, och jag känner mig själv rätt. Och jag vill brodera mer- helst samtidigt. Varför har jag inte fler armar? Det verkar sjukt praktiskt att vara en sån där indisk gud, om bara för själva fysiologin.

Stans kusin från staterna

Kommer ni ihåg det stiliga skelettet Stan med de stickade inre organen?

Han har en kusin som är lite mer hardcore, från staterna. Låt oss bara säga att jag ligger i lä....
http://www.orderofthegooddeath.com/interview-with-anatomical-yarn-darling-shanell-papp

Snart

Snart är den felande ärmen klar, och då får jag börja sy ihop och SEN får jag börja sy i knappar vilket är typ det roligaste på hela kofteriet. Jag har iofs fuskat lite och grävt i knappburken och typ bestämt man bara nästan. Det finns ju fortfarande tid att ändra sig.

Array går framåt mellan koft-varven, den är lite drygt halvklar nu om jag inte bestämmer mig för att göra den bredare. Men det gör jag nog inte för då måste jag trassla med färgbad på det röda garnet och det verkar besvärligt. Jag tror att det blir bra som det blir.

Tre bra saker just nu (ingen rangordning, men gärna tillsammans):
Lapsang
Utforskande av ny musik
Blodapelsiner (jag kommer att dö av blodapelsin-förgiftning för jag äter så många. Kan man det?)
Raggsockor (det första jag tar på mig på morgonen och det sista jag tar av mig på kvällen)

Jag såg en kille som knatade runt i kilt i fredags föresten. Det såg sjukt kallt ut. Han kanske inte skulle så långt.

A little bit Array

Bit för bit så går det framåt. Inte fort, och jag får tydligen inte sticka så mycket i taget för då blir axeln arg och börjar bråka med mig. Men det är så svårt att låta bli.

Liten internetövning/ skrytprojekt

Blev tipsad av en polare.

Gör såhär: Öppna Google, och kör en bildsökning på "broderi". Ser du/ni den andra bilden som dyker upp som förslag? Den där übertjusiga lite lätt creepy med en massa ögon på men (då) ganska halvfärdiga färgglada?

Oh yes- det är en äkta Ozelote.

Nu har den varit färdig i ganska många år och hänger och pryder min röda hall, men tydligen finns den förevigad (?) på Google.

Version 2.0 är på gång, sjukt mycket större och med vissa förändringar, utarbetningar och förbättringar. (Saker jag lovade mig själv att aldrig göra men såklart inte kunde låta bli #jagorkarinteensräknalängre)

Tyvärr är det lite svårt att få nåt gjort nu, både där och på stickfronten då jag har nån sorts förkylningsinflammation som har satt sig i ena axeln. Tough bunnies, men det är bara att vänta ut... 

hosta, pausa

Jag avskyr verkligen att vara sjuk, speciellt när jag har mycket att göra...

Lite läsning till vinter-idet

Om man bor här så känns det som att det kanske är dags att gå i ide nu, det borde väl vara i varierande grad beroende på var i landet (världen) man bor, men lite läsning är väl aldrig fel.
Jag hittade nämligen lite fler länkar. Undrar hur många det finns, det verkar ju vara en aldrig sinande ström av dem.... http://freevintageknitting.com/

Mängder av mönster... Kolla speciellt in sock-katergorin. Personlig favorit? Kul att ni frågar- det är Squirrel-Cuff Sock http://freevintageknitting.com/socks/5706-socks-pattern.html   Än så länge iallafall, jag har inte hunnit kolla igenom allt. Fast jag tycker nog att det ser ut som små, små tanter med svansar som sitter och håller i en käpp. Men så har ju jag ett synfel också. 

Amelia har bott hos mig i ett år nu, den lilla marodören. Från en liten fegis som blev stel som en pinne och knappt vågade andas så fort man kom i närheten till någon som alltid ska vara mitt i allt som händer och helst sitta på axeln på alla som är här. Sötkatt.

Inte Gene Simmons, jag lovar.

Lägesrapport

Såhär är det ganska mycket just nu.

Om man bor i stan och inte kommer till Storskogen med Svampen (tm) i så ofta så får man köpa lite grann ibland när det är billigt.

Katterna lovar att de inte har tullat på spriten. Vet inte om jag tror dem.

Den här gargoylen fick följa med mig hem från en second hand igår. Det var väldigt svårt att motstå...

Slutsjalat. (let them eat cake!)

Plockade fram vinterklädeslådan idag, lite grann i förberedande syfte.

Alltså.

Jag får faktiskt inte sticka fler sjalar, cowlar eller halsdukar åt mig själv nu.... Det skulle inte vara helt dumt om jag gav bort eller sålde av en eller två heller. Nog för att jag är frusen och rätt årstid är i antågande, men någon måtta och allt det där...

Och det här är tydligen inlägg no: 200!
Grattis mig som skriver och tack er som läser! Tårta skulle vi ha men det blir svårt och kladdigt att få in i USB-uttaget, men OM jag kunde så skulle den se ut lite såhär: http://www.youtube.com/watch?v=oJIAW94XpEY Fast utan texten, och kanske utan glasögonen och kanske inte så pastelligt... men ni fattar poängen.

Nu kör vi 200 till.