Sockor och en liten begravning

Sockorna är klara, såhär i början av juli. Det är ju inte så varmt och jag är ju frusen av mig så jag lär ju knappast vänta till kallare årstider med att använta dem även om det känns lite bakvänt. Tyvärr så tror jag att jag stickade mycket lösare när jag stickade den andra sockan, så den är mycket längre i skaftet men vad sjutton. Jag kan ju alltid låtsas att jag fryser mer om det benet eller nåt.
Väldigt mysigt mönster iallafall, Polly Jean , men ingen avslappningsstickning för man måste vara med hela tiden även om mönstret börjar sätta sig någorlunda i hvudet någonstans på andra sockan.

Jag fick hjälp med fotograferingen den här gången också och slapp ta alla bilderna själv ur fågelperspektiv. Det gick superbra tills det var någon annan som insisterade att få med på bild...

Lätt påträngade katt.

En lite tråkig grej som har hänt är att min combo grodan har dött. Vi vet inte varför, men antagligen nån mystisk grod-sjukdom. Den har aldrig varit så himla pigg av sig. Vi gav den en liten begravning igårkväll, i en liten hemmafixat ask/kista klädd i siden och sammet. Grodan ska iallafall gå ut med stil. RIP, lilla blå groda.

Det står "Memento Mori" i rött glitter. Den hade säkert gillat det.

Joey the Robot and other creatures of the night

Min hyresvärd tyckte att vi behövde ett nytt husdjur i form av en robot-dammsugare. Den döptes snabbt till Joey efter en spelkaraktär och åt sig lika snabbt mätt tre gånger om på katthår.

Vissa var glada, vissa var sjukt misstänksamma...

Och jag har hittat ett bra program att redigera bilder i. Livet är ganska så najs just nu...

Glad Midsommar alla fina läsare, hoppas ni får en trevlig helg hur ni än väljer att spendera den. Jag ska äta sjukt mycket mat och dricka en massa vuxendricka med fina vänner. Något Dalarna blev det inte i år, kanske kommer en bit av Dalarna till mig, kanske inte. Eftersom jag har ett par pinnar kvar sen jag nätade in balkongen ska jag nog kunna snickra ihop nåt som liknar en midsommarstång om man kisar med ögonen och använder fantasin. Lite blomsterkransar kan jag nog slänga ihop iallafall och tvinga på nåt frivilligt offer. Sjukt trevligt ska det bli hur som helst.
Kram! See you on the flip side.

Stickcafé och Instaozelote

Natalie Mitts och Johannla syr ihop sin första (ever!) cowl, vilt påhejad av bordsgrannarna.

Gårdagens stickcafé var urmysigt! Gamla bekanta och nya bekanta. Gamla rävar och nykomlingar. Det stickades och virkades och nålbands. Det pratades och visades estnisk spetsstickning och det fikades och de obligatoriska storögda turisterna kom förbi och tittade förundrat. Som sig bör alltså.
Jag hann med andan i halsen in en snabbis på Litet Nystan på vägen dit och fyllde på med ett nystan till så att det där stashbust-projektet Natalie Mitts, som visade sig generera garninköp iallafall ska bli klart någon gång.

Någon annans snygga garn.

Jag har tagit ett steg till mot teknikens underbara famn, eller möjligtvis hipster-helvetet beroende på hur man ser det. Ett längre tag har jag gått och fnulat på om det inte egentligen är ganska roligt med det där med Instagram, och till slut skaffade jag det också-sist i klassen. Man kan hitta mig som Ozelote. Det finns inte så mycket bilder än, men lita på att det kommer för det här var gravt beroendeframkallande....
Föresten... Vad väger en hipster? (svar: Ett instagram.)

Instakatt

Sluta och Börja

Idag ska den bli klar, den stora svarta koftan. Kanten ska stickas, det ska sluta skjutas upp. Jag har köpt knappar eftersom inga i rätt storlek och mängd fanns i samlingarna, och hittade ett gäng riktigt snygga grå-svarta knappar på Tygverket som jag tror kommer att bli den berömda pricken över i:et. Jag har fastat för kanten, den är lång, bökig och har rätt stor potential för att gå käpprätt åt skogen. Nu håller smarta jag dock på att dela in kanten i partier om 10-cm så att jag kan ha lite större kontroll över hur många maskor det blir per cm. Min vanliga metod med att höfta och be till tillgängliga entiteter är nog inte en bra variant den här gången...
Sen ska jag ju iofs sticka fickor och sy knapphål, men det kommer att bli en enkel match i sammanhanget.

Som uppmuntran, och lite eftersom jag är en total slampa när det gäller stickningar så har jag börjat på en ny. Hört talas om Lonely Tree Shawl? Om inte så borde ni spana in den. Det är min nya favorit, det har jag redan bestämt efter att ha stickat en dm.
http://www.ravelry.com/patterns/library/the-lonely-tree-shawl
Det där garnet som köptes i Sundsvall blev inte liggandes länge i lådorna, det är redan på stickorna.

Det är för övrigt en annan ny favorit, väldigt trevligt att sticka med.
(Och dagens Guilty Secret får bli att jag får erkänna att jag har en liten cruch på den supersnygga modellen i Lonely Tree- mönstret... Hon är så jäkla söt!)

Rosa-svart Xknit

Det är inte blod på tummen och pekfingret, det är nagelacksrester...

Och den är färdig... Den här färgkombinationen gifte sig bra. 

Jag brukar fotografera mindre saker mot en vit stol för att få en bra yta och ett bra avstånd till ljuset från fönstret, men när jag vände mig om för att kunna fotografera paketet jag hade slagit in så var det någon annan som använde den stolen...

Wiskey är lite understimulerad (grinig) just nu eftersom det så mycket snö ute och han har svårt att ta sig runt. Det är för kallt för långa promenader och dessutom sjunker han ner nästan helt över mankhöjden... Men är man katt så kan man ju alltid ta ut det genom att irritera någon annan.
Jag tog en bild mot fönsterbrädan istället...

Oooooochh... om det finns nån som inte har sjukt mycket att göra nu så la Knitty.com just upp nya mönster. Jupp, helt sant. Jag älskar att de har jubileum och överöser oss med massor med inspiration. Så- sjash iväg dit. 

Stjärnor just nu

Just nu är jag lite här:
Projekten börjar bli smått utspridda igen, lite beroende på en antågande ström av kreativa upptåg. De som inte hinns med just nu skrivs ner inför framtiden.
Beulah-koftan är klar, ska bara hitta en fotograf, eller underkasta mig badrumsspegel-fotograferingens hårda öde.

Men just nu är jag här, med det där gröna garnet som aldrig vill sig på bild. Med ett mönster som ser svårare ut än vad det är. (Jag VET!? Hur duktig känner man sig inte då?)

Tehuvor och Livstycken

I helgen var det Kulturnatten i Sthlm. Jag och veganen tänkte passa på att titta in på en massa gratis utställningar på olika ställen, men det blev bara att vi orkade med ett i slutändan och en liten promenad hem eftersom det var hysteriska mängder folk överallt och ingen av oss var så upplagda för detta.

Jag ville se en fotoutställning på Stadsmuseeum som hette Parken som jag hade läst om och tyckte verkade intresseant. Det var den visserligen men inte nödvändigtvis på ett bra sätt. Det hela var mer  en lite väl intim tripp in i fotografens psyke än om hemlösas livsvillkor, som den faktiskt skulle ha handlat om.

Som en oväntad bonus ställde Livstycket ( http://livstycket.se/ ) ut i samma lokaler. För er som inte vet vad Livstycket är så är det en förening som hjälper invandrarkvinnor ( främst, men även män) att lära sig språket genom att hålla på med konst och textil. De har hållt på rätt länge nu och är väldigt framgångsrika. Jag rekommenderar ett besök på deras inspirerande hemsida.
Överallt på hela museet så satt det decimeterhöga små glatt broderade livstycken uppsatta, så otroligt vackra att det var svårt att gå vidare. Längst upp hade de en större utställning om sin verksamhet och sina projekt, med tehuvor TO DIE FOR. Tyvärr tyvärr var de bakom glas, och min stackars lilla mobilkamera klarar inte av att ta vettiga bilder av det, så försök få se dem på riktigt för de är värda att ses.

Livstyckena har jag dock lyckats ta lite bilder av, och en kjol helt av små broderade livstycken.

Och eftersom det var över 6000 besök så tyckte jag att det var dags för en ny layout på bloggen. 

Kreativ input-helg

Det har varit intensivt ett par dagar, därav bristen på inlägg.

Jag var på syfestivalen på Älvsjömässan i lördags och fick med mig lite garn- booty hem. ( Isländskt som brukar vara sjysst att nålbinda med, och garnet som hade ett namn som hette som något man hostar upp innan de bytte namn: se omlottkoftan med röda band)
Men jag måste väl säga att jag inte är så jätteimponerad över mässan.... Det är inget nytt, inget man inte kan hitta någon annanstans utan allt för mycket ansträngning, och det här säger jag inte bara för att jag bor i Stora Staden. Och då slipper man vassa armbågar och blickar från desperata tanter, bortkommna medtvingade äkta män, protestskrikande snorungar och en allmän känsla av att man har missat nåt men inte riktigt vet vad.  Så det är väl inte så att jag längtar efter nästa år...

Bättre var söndagen, först Fotografiska som ALLTID är asbra, den här gången en utställning med Anton Corbijn som hade plåtat en massa konstnärer inom olika områden under deras kreativa processer, och en utställning med en fotograf som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på men som hade en massa rätt industriella bilder som också var helt otroliga, sagolika på ett ganska betong-artat sätt. Mycket tilltalande...

Och vidare till Magasin 3 och lite samtidshistoria med Ai Weiwei. Intressant på ett helt annat plan, och bör också ses.