The Black Cardigan of Cozyness

SOM jag har längtat! Äntligen blev den klar. Inte riktigt som jag hade tänkt mig, men ibland får man inte det man vill ha och så blir det precis det man skulle ha ändå.
Så himla mysig! Dock gick nästan allt det svarta garnet åt, och det hade jag nog inte riktigt väntat mig. Men flätor drar ju mycket och jag har ju gjort en huva som får plats med ett mindre kungarike i sina gömmor så jag kanske ändå inte borde vara så förvånad. Fickor hoppade jag över, lite med motivationen att den är ganska tung nu och kommer att hänga ut sig en del, jag behöver inte utmana ödet och ge den mer framtyngd.
http://www.ravelry.com/patterns/library/19-cardigan

Knapparna blev supersnygga!

Huvan däremot lämnar en del övrigt att önska. Varför är det så svårt att göra en snygg huva?

And last but not least... jag tyckte att de här ungdomarna var för sköna. Det här har absolut inte alls med garn att göra på något sätt, men jag kan inte låta bli att posta det ändå.
http://www.buzzfeed.com/justinesharrock/gangnam-style-used-to-protest-widespread-grave-desecration-i

... och ett par ballerina- handledsvärmare...

Det vart ett par såna här också till ballerinan. Garnet räckte precis, jag tror att det är 15 cm i avklippta ändbitar över.

Shorts till en prima ballerina (och kaka!)

Shorts är kanske inte vad man i första hand tänker att en ballerina behöver, men tydligen blir de lätt kalla mellan träningarna speciellt då i lederna som är ganska ömtåliga. En väns dotter är en väldigt duktig dansare och för lääääängeeee sen blev jag ombedd att sticka två par shorts till henne. Det ena paret är sedan länge avklarat och ivägskickat, men det andra har blivit liggande. Kanske mest för att jag inte blev så nöjd med det första.
Men i mitt quest att röja upp i UFO- menageriet som är min stickkorg ( och skäms- låda) så tog jag mig modigt an även de här till sist och nu är de faktiskt klara. Och jag är väl rätt nöjd med dem till sist.

Jag använde ett grundmönster ur knit.1, no spring/summer 2009, modell "knitted drawstring shorts". Dock har jag modifierat dem en del, gjort en annorlunda ribbstickning, lagt till flätorna och gjort benen lite längre.

Garnet är Novitas Helen, ett aqrylgarn. Inte något jag normal skulle välja, men dessa shorts ska kunna slängas in i maskinen i princip varje dag så jag förstår att de var skeptiska till ull.

Om någon får tidningen Buffé från Ica så var det i senaste numret med en rätt skum kaka med bland annat potatis, kikärter och mandelmjöl i receptet. Men inga mjölkprodukter, och inget mjöl. Jag och min granne blev nyfikna och slängde ihop den för att testa. Slängde ihop är väl iofs en grov överdrift, den var ganska omständig, inte svår alls, bara väldigt många moment (mandelmjöl har man ju kanske inte till exempel liggandes bara sådär). Det var gott. Riktigt gott. Smakade väldigt mycket som ostkaka, vilket är lite skumt eftersom de inte alls har samma ingredienser.

Vi satt på hennes balkong med varsin GT, kaka och jagade getingar med en tidning. Det var en fin dag.

Får med fyra horn och mänskliga kokonger

Nu är jag tillbaka från min roadtrip, hemma med halmen (nä. ingen halm) och tillbaka till brottsplatsen. Jag ser att jag måste fixa lite med organen då en bild verkar ha fallit bort, men jag ska fixa det asap.
På festivalen hittade jag en massa konst av varierande grad, men mitt bland alltihop hittade jag på den här tjejen som med armarna höll på att virka in sig själv i en kokong av sån där plast man packar med. Undrar vad det kommer för fjärilar ur en sån....

Så länge får ni roa er med det här: Jag fick med mig två present-garn hem, som har fått flyga hit ändå från den lilla ön Isle of Man som ligger mellan Irland och England. Ullen på de här fåren går tydligen inte att färga, men de har en rätt mysig brun färg, så vad gör väl det? Ett aran- tjockt och ett tvåtrådigt tunnare fick jag, enligt utsago de sista affären hade.

Fåren i fråga är nåt alldeles extra, de heter Manx Loaghtan Sheeps, och har inte mindre än fyra horn! Yes, jag är lite kär...

Rosa vansinnessjal

Ett av sommarens projekt blev en restgarnssjal i rosa-lila toner. Inte till mig, och jag har fortfarande inte lyckats prångla på någon den, så den ligger och väntar på ett hem. Sjukt mysig är den iallafall, hade jag inte varit så skeptisk till rosa och haft sånt överflöd av sjalar själv så hade jag behållt den, men men....

Imorgon ska jag gå och loota lågstadieloppis på skolgården några hundra meter härifrån och hoppas att de har några billiga tröjor i bra material att sälja till mig som jag kan repa upp och sticka till annat. Återkommer med hur jakten lyckades. Barnen vet inte vad som väntar dem.....