Ibland så dödar jag UFO:n

Jag blev så jäkla sugen på en cowl i ett nystan lingarn jag har haft liggande ett tag, en lagom stor, lite snyggt draperad, spets-mönstrad... Det går ju att ordna, men jag hade väl kanske lite väl många stickningar som låg och drällde. Det blir ju lätt så, man börjar på nåt som verkar askul, håller på ett tag och sen kommer man på nåt annat som också är askul... Efter ett tag så blir det många mitt-i-projekt.
Då får man döda. Jag har bestämt det. Jag är ingen sån där som tycker att bara för att man har börjat på nåt så måste man till varje pris avsluta det om man så ska ligga flämtande och blodig på marken. Funkar det inte längre- repa upp, kassera, ge bort det till nån som vill ha! Och gör nåt roligare. Det är bra att göra färdigt också, annars kan det bli lite lätt tröstlöst, men man måste välja sina strider.

Just nu slåss jag med det här:

Vi kan väl låtsas att man inte ser katthåren på den här, deal? A ville gosa samtidigt som jag knäppte kort, så jag fick lyfta ner henne hela tiden....