Socka ett går framåt och blir ganska fin även om den fortfarande är brutalt svårfotograferad. Jag har nu kommit till hälen. Heel flap på engelska vilket jag tycket låter väldigt roligt av nån anledning, speciellt när jag är supertrött. Tur att man är lättroad, det är ju billigt i drift.
Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår den här faschinationen med alla hundrasjuttiofemton olika sockhälar som vissa sockfantaster verkar känna. Samtidigt är jag evigt tacksam för att vissa gör det så att de kan tala om för mig vilken som är bäst när eftersom jag tycker att just den här delen av stickningen är lite... tråkig. Inte att sticka hälarna men att fundera ut vilken som är bra i förhållande till en annan i olika sammanhang. Har jag en som funkar så hamnar jag lätt i att den alltså alltid borde funka och gör den inte det så skäller jag på den. Nu VET ju jag att världen (och sockhälar eller fötter) inte funkar så, därför är det skönt att alla är olika och att det därför finns folk som har gjort förarbetet åt mig.
Jag lovar, jag ska göra annat förarbete åt er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar