Otherway

Det här är ytterligare ett sånt där garn som hade schizofreni och inte kunde bestäma sig vad det ville bli. Det har varit en kofta, en halv annan kofta, två andra kjolar i olika utföranden och nu till slut nåt som fungerade. Eller nästan iallafall, den är lite stor i midjan, men jag har sytt i resår från insidan för jag tänker fanimej (ursäkta franskan) inte repa upp den en gång till.

Och jag kände att den behövde nåt till, så därför kom broderiet till. men jag är ganska skeptisk till det också, så vi får se om jag repar upp det. (Det kan ju vara jag som har beslutsångest och inte garnet. Imagine that...) Tanken var inte att det skulle bli en palm utan någon sorts skum blomma, men jag tycker nog mest att det ser ut som en palm.
I övrigt så gillar jag kjolen, jag har en kärlek till minikjolar, och varma sådana gör min rumpa varm och det uppskattas av om inte annat så min rumpa...

Jag kan någonstans i den här långa (4 år!!) processen uppskatta att jag aldrig har gett upp om det här garnet utan fortsatt försöka tills jag har blivit nöjd. Jag har inte slutat med något som har varit halvbra och egentligen varit missnöjd utan då har jag hellre repat upp hur mycket det än har tagit emot att göra det ytterligare en gång, men jag tror att det har varit viktigt för mig i slutet. Att inte ge upp när jag vet att jag kan bättre. Så texten kanske är ganska bra är iallafall...