Superkatter och badplatsstickning

Praktiska, ihopknölbara projekt får åka med till badplatsen där de matchar gräset.

Och även SuperKatter med Supersnygga mantlar behöver sova ibland.

Snusk!

Eeehh... men hallå där! Blottarbaggar, mitt på blomman! (Så var den sommarens buskis avklarad.)

Tre fina saker i början av juli

För att jag gillar listor.

1) Leksands knäckebröd. Yummy yummy...

2) Kaki  Garnaffär i Åre. Beställde en eftermiddag, fick paket i brevlådan dagen efter. Snygg, bra och lättnavigerad hemsida. Går att betala med kort direkt på hemsidan också när man gör en beställning. Luv'em.

3) Mina myntaplantor som står på balkongen och växer till sig. Hoppas jag. Jag har en illusion om att det kommer att bli två jättebuskar med mynta som kommer att bli massor av mojito och mynta-te. Så blir det kanske/ kanske inte, men jag lever än så länge på att glaset är halvfullt och att man kan få en påfyllning om man ber snällt.

Den hiskeliga grodan

Min hyresvärd städade och hittade den här lilla grod-nåldynan i porslin. Han tyckte inte att han hade någon användning för den så jag fick den. Hur skulle jag ha kunnat säga nej?
Det enda ord jag kan komma på att beskriva den med är "hiskelig". Vem som har gjort den eller varför är väldigt oklart.
Jag vill nog inte veta hur prinsen ser ut om man pussar på den här...

Vad jag INTE vill sticka

Idag i den omtalade FB-gruppen "Online Stickcafé" var det nån som ställde den väldigt intressanta frågan "Vad skulle du ALDRIG sticka/virka?".

Det har jag gått och funderat på ett par timmar och måste få skriva av mig lite om.

Mmmm, fin slätstickningsbaksida...

Först en liten disclaimer: Det här är vad JAG aldrig skulle sticka, det fantastiska med alla mönster som finns där ute är att ala kan göra vad de vill. Vi lever inte i en totalitär diktatur där alla måste göra likadant, så bara för att jag inte skulle vilja göra något så ser jag inte ner/snett på någon som vill göra just det. Så alla fortsätter vara vänner, ok?
Och sen det där med aldrig... Aldrig är en väldigt lång tid. Aldrig är ett väldigt abstrakt begrepp som jag älskar att slänga mig med hit och dit. Historiskt sett är jag väldigt bra på att göra som jag har sagt att jag aldrig skulle göra...
Sen skulle jag nog kunna göra de här sakerna åt någon annan om denne någon ber mig superjättesnällt (och betalar bra) och jag är lättlurad den dagen.

Men för att ta tre saker, inte i någon speciell ordning:

# Såna där grejer folk virkar och har på fötterna. Typ såna här . Det finns såklart såna jag mer eller mindre skulle kunna tänka mig att göra, jag känner bara en enorm skepsis inför hela konceptet. Jag är nog inte en "virkad-grej-på-foten-brud", men den som lever får se.

# Penisfodral. Nej. Kommer aldrig att hända. Jag förstår inte varför det här är så underhållande för vissa, men vi är alla olika och min humor är ju inte alltid uppskattad i alla salonger. Jag har gått på utbildningar (i plural) där folk har fått för sig att tillverka penisfodral. Det känns som textilens motsvarighet till nån sån där evolutionär grej som uppstår på olika platser oberoende av varandra...

# Såna här Vad det nu heter på svenska . Mugghållare? Muggvärmare? Fast de är väl till för att man inte ska bränna sig? De finns i jättefina mönster, jag bränner mig hela tiden de gånger jag köper take away te/kaffe och de är säkert ett enkelt sätt att bli av med en snutt snyggt garn som det inte går att göra så mycket annat av. Men jag vägrar. Det känns som en (i mitt liv) så onödig pryl, nästan att jag skulle känna mig tvungen att köpa mer take away för att den skulle ha ett existensberättigande....

Det här var ju jätteroligt! Sånt här borde jag fundera oftare. Vi får väl se hur länge det håller. Om ett år står jag väl där med virkade saker på fötterna (och händerna!), ett penisfodral och en take away-latte i handen som inte bränns på grund av den Faire Isle-mönstrade hållaren...

Foliehattar PÅ!

När verkligheten känns lite jobbig och börjar bli sådär påträngande så kan man lätt hantera det med ett enkelt pyssel och lite vanlig folie som de allra flesta har i kökslådorna. Är säkert bra mot det mesta inklusive grodregn och skugg-enhörningar, och man vet ju aldrig när jorden faktiskt går under med tanke på alla olika bud på det som finns. 

Det här var ett helt lysande inlägg. Om jag får säga min mening. Som jag skrattade. http://www.365slojd.se/?p=15963

Varför JAG stickar.

Fick den här skickad till mig, vet inte var den kommer ifrån.

 Det är bara att erkänna....

Måttbandens Nemesis

En gång för ganska länge sen fick jag ett jättefint måttband som såg ut som ett får. Om man drog i svansen så kom det ut själva måttbandet ut som en lång binnikemask och om man tryckte på en knapp på magen på fåret så åkte den in igen. Jag och fåret älskade varandra och det fick heta Binnikefåret. Vi har haft många äventyr tillsammans, speciellt som att Binnikefåret även kan mäta inch vilket har varit väldigt praktiskt eftersom jag pysslar mycket med engelskspråkiga mönster.

En dag flyttade en liten katt in hos mig som hade haft det lite trassligt och gillade att samla på saker. Hon snodde min plånbok innan jag fattade att jag måste lägga undan den, och även de gula gummihandskarna som jag rensar avloppen med. Under min säng sammlades en rejäl hög med små prylar av diverse slag, men roligast av allt var Binnikefåret. Jag tror att det var för att den hade så tuggvänlig päls.
Först blev fåret trebent. Jag hade tänkt sy tillbaka benet, men jag hittade det aldrig. Hur mycket jag än försökte gömma Binnikefåret så lyckades katten alltid rota fram fåret. Eller så glömde jag det framme. Jag är lite slarvig ibland.
Till slut en dag i julas mötte Binnikefåret sitt öde och återgick till sina forma betesmarker.

Men det är lugnt. Jag har sparat skinnet, och har ett nytt "innanmäte" som jag borde kunna operera in så att den börjar fungera igen. Binnikefåret skall återuppstå!

Nu ska ni ju inte tro att måttbandsmarodören har stannat där....

state of mindlessness

tranbärsdryck
yogapass på youtube
sammetsnagelack

Lita aldrig på en badrumsspegel

Såatte....

Efter ett antal missöden som inkluderade att jag skulle vara duktig och snäll och äntligen dammsuga ur fläkten på min stackars stackars laptop igår. Vilket jag inte har gjort på år och dar (aldrig) så den hade naturligtvis samlat på sig massor med damm och katthår vilket skulle kunna förklara varför den har låtit som att den har haft KOL på sistone... (hmmm...)
När jag satte dammsugaren mot fläkten hände iallafall följande: allt det ludd som har samlats i fläkten de senaste åren drogs loss, men inte ut och gjorde så att hela fläkten fastnade och inte snurrade alls. Ergo- datorn drabbas av plötslig spädbarnsdöd så fort jag vill att den ska göra något.
Nu har jag en modell som inte är gjord för att man ska kunna laga den själv, så att rengöra fläkten var en plågsam process på 5 timmars losstagande av skruvar och små små sladdar och annat. När vi väl hittade den gyllen graalen (fläkten) vilket det vid det här laget kändes som lyckades jag pilla ut en dammråtta av en storlek som skvallrar om att jag antagligen borde ha ID-märkt den och registrerat den hos Svenska Kennelklubben. Den fick dock sluta sina dagar i toaletten, jag kan bli lite hämndlysten ibland.
Vi pillade ihop allt, det är lite olycksbådande skruvar över, men allt verkar funka även om någon enstaka knapp på tangentbordet är lite trög.
Sensmoralen: Dammsug ur fläkten på regelbunden basis....

Jag fick till slut med mig Terra Linda-koftan till någon som kunde fotografera! Och fick inse att den inte alls sitter så illa. Den är väl lite stor, visst, men det är inte alls någon nationell katastrof som jag tyckte från början... Man ska inte lita på badrumsspeglar. Gör jag om den här modellen väljer jag nog ändå den mindre storleken, men jag gör inget åt den här koftan.

Garnet är upprepat från en annan kofta jag hittade snorbilligt på second hand-rea eller nåt sånt och blev kär i färgen på, nån ull/aqryl-blandning, och mönstret är http://www.ravelry.com/patterns/library/terra-linda-cardigan

Lägesrapport

Såhär är det ganska mycket just nu.

Om man bor i stan och inte kommer till Storskogen med Svampen (tm) i så ofta så får man köpa lite grann ibland när det är billigt.

Katterna lovar att de inte har tullat på spriten. Vet inte om jag tror dem.

Den här gargoylen fick följa med mig hem från en second hand igår. Det var väldigt svårt att motstå...

Buss-stickning- shaky not sterd

 Stickandet i sig var inga problem då en av E4:s finare poänger är att den är hyfsat rak och inte så farligt bucklig så att man slipper åksjuka. ( iallafall jag, killen som satt innanför mig på vägen ner såg ganska blek ut och jag var lite rädd ett tag att han skulle behöva göra en akutrusning.) Plåtandet av sagda stickning var lite knepigare och det här är det bästa jag kunde komma med. Nåja.

Mobilkameran verkar av nån anledning ha tyckt att det är lättare att fokusera på min kjol än på stickningen, så den är väldigt skarp på alla bilder...
Jag lovar dyrt och hederligt mönster på dem här- mest för att att jag har kommit på ett så bra namn på dem. De ska få heta "Seasick yet?", med tanke på garnet, och att jag inte brydde mig om att räkna varv på flätmönstret så att det blir lite lätt ojämnt och kanske obehagligt för den lagt åt OCD-hållet, eller bara på en gungande buss...

X)

http://www.youtube.com/watch?v=q4_XNKOuODU&feature=related

" Don't worry, yarn can't feel pain"

Vill också ha...

Jag har  kollat lite på väl valda delar av OS.

 *Paus för korsande av tak samt kollande av eventuella blommande lökar och temperaturen på helvetet.*

Iallafall....
Det som slog mig var att i just bågskytte så var det väldigt många som hade väldigt snygga armband.... jag blev lite sugen. Min personliga favorit är silvermedaljören på damsidan, som dessutom hade ett väldigt snyggt axelskydd (?) som jag misstänker delvis var någon sorts inhemskt hantverk.

Så jag slängde ihop några stycken.

The flying spagetti monster. Or is it?!

Man kan ju undra. Egentligen är det en illgul torgvante i herrstorlek på väg att bli till, men just nu ser det mest ut som något sorts monster, iallafall om man leker lite. Och det har ju aldrig jag kunnat låta bli....

When in doubt, ask yourself: What would the Flying Spagetti Monster do?

Bara för att man kan...

... så måste man faktiskt inte.

Seriöst.

Ni vet de där sakerna som verkar som en ASBRA idé inne i huvudet efter ett par glas, eller bara mitt uppe i en kreativitets-flow? Ett hett tips- skriv ner dem, gör en skiss. Verkar de fortfarande som en bra idé efter några timmar eller dagen efter så är de genuina sådana, annars.... ja,  ni fattar.

Känsliga läsare ska se sig varnade. http://whatnot2crochet.com/wordpress/  
Fast jag skrattade så att jag grät.

Helgdistraktioner

UFO:na i lådan krymper i antal, men vissa tar längre tid än andra. Och så hjälper det ju inte att jag blir distraherad hela helgen....

kvällssudderier.

Det börjar bli sent, men jag har varit lite lätt manisk-hyper hela dagen, hög på kreativitet så det är rätt ok. Jag borde väl snart gå och lägga mig, men det är snart inte nu. Sitter och letar efter ett bra mönster att sticka av ett illgrönt garn jag fyndade ur en sån där fantastisk korg, stickor ca 5- 6, 75% bom och resten aqryl, otroligt stretchigt. (Rowans Calmer. )
Först tänkte jag nåt blommigt mönster, men nu när jag har stickat en liten provlapp med ett sånt, så tror jag mer på nåt prickigt eller mer abstrakt, stilistiskt. Den som lever får se.

Resten av manin tidigare idag ledde till absurdt mycket soppa ( varför gör jag alltid bizarra mängder mat? Det är som att jag tror att jag har en inre 17-barnsmamma som bara inte greppar att jag lever med en pyttekyl och ett ynka frysfack.... Jag är totalt inkompetent att göra en portion mat, det går bara inte...) och en påbörjad sydd typ tunika. Börjar lära mig det här med att allt inte måste vara färdigt nununu.
Nä. Men tänk om man faktiskt skulle gå och lägga sig i tid. En revolutionerande tanke.

Mitt problem just nu...

... förklaras bäst i en bildserie.

Försöker plåta lite virkade cirklar jag håller på med.

Men, tjena! Ehhh, vad händer här!?

Hej, jag är en katt och jag har tråkigt. Vad gör du vad gör du vad gör du?

Åh, man kan peta lite på de här grejerna så kanske de åker i golvet eller nåt.

Äh, jag tittar ditåt ett tag. men jag kommer ju inte att flytta mig, för du vill uppenbarligen det.

Osv....
Även när jag syr. Man vänder ryggen till för att plocka upp saxen, och när man tittar tilllbaka så har det på nåt märkligt vis materialiserats en katt ovanpå tyget och nålarna....

Jag har alltid legat här. Så att du vet.

Även i skrivande stund har jag en katt som trampar runt runt bakom min nacke i soffan, så jag ska väl underhålla hennes höghet en stund...

Stan och hans nya organ

Jag vet att jag har varit tyst ett tag, men det har varit av en bra anledning. Anledningen heter Stan, och jag vill att ni hälsar på varandra, för ni kommer att träffa varandra mer i framtiden då jag planerar att använda honom som modell ( Ja, han har ett körsbär i ögonhålan. Nej, jag tänker inte berätta varför).

Han bor inte hos mig, utan hos Kujaku som fyllde jämt i helgen och fick Stan som present. Dock tyckte M och jag att Stan saknade något så det jag har ägnat mig åt på sistone är att sticka organ till Stan. Och ni ska få mönstren. Alldeles gratis.

Jag lägger ut det första i morgon och sen kommer det ett nytt varje dag till jag inte har gjort några fler. Jag har inte gjort alla inre organ, men  de flesta, de är inte helt anatomiskt korrekta men nästan och vi ser ju alla olika ut eller hur? Mönstren är på svenska, men om man väldigt gärna vill kan jag översätta till engelska, fast jag vet att det finns en del sånt här på engelska redan.

Så, den som väntar på nåt gott.... 

Allt blir bättre med spandexdräkter, glitter och fladdrande mantlar

Så här kan man också slå in paket.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det här, och vill lite skjuta mig själv för att jag säger det: men faktum kvarstår att den där flaskan med rosa färg med guldglitter i var ett kap.
Ett paket i brunt vanligt papper, kleta på lite färg och smäll dit en propaganda-bild med superhjältar i spandex. Vem vill inte ha ett sånt paket?

Man har inte roligare än man gör sig.