Trasselsudderier

Jag är alltså kvar här, jag är varken borta eller lat, jag har bara lite kamera- trassel.

Ni vet saker som man kommer ihåg på ett visst sätt från sin barndom och sen växer upp och inser är på ett helt annat sätt?
Idag har jag suttit på biblioteket och av hemlig anledning suttit med näsan djupt i en stor hög böcker om diverse växer samt konsthistoria från vissa epoker, och samtidigt ritat av dessa. När jag var barn var bibblan typ mitt andra hem. Jag var i princip på förstanamnsbasis med bibliotekarierna och tyckte att det var den lugnaste platsen på jorden, allt annat kunde bara försvinna när man var där, ingen störde. Nu var ju det ett helt annat bibliotek, och jag var på andra avdelningar än vad jag rör mig på nu, men ändå... Det jag slogs av idag är att det är inte klokt vad sociala folk är på bibliotek. Vid mitt lilla bord där jag gjorde allt för att se upptagen och avvisande ut dök det upp den ena efter den andra som uppenbarligen var otroligt nyfiken på vad just jag höll på med och verkade sakna den dagliga kontakten så att säga.
Jag saknade den obligatoriska bibliotekarien med en sträng knut i håret, hornbågade glasögon och som hyschade alla som vågade öppna munnen. Men icke. Nya tider, nya seder...

Hur som helst. Jag har sytt en klänning, som det kommer en bild på imorgon, när jag har bråkat klart med kameran. Snart, snart, snaaaaart får jag en sån där Ipån och då blir det lättare med fotandet också...

Och jag har börjat adoptera bort ugglorna. Så om nån känner att de var besökare nr 5000, eller iallafall nästan och typ förtjänar en uggla ändå, så skriv eran mail i kommentarsfältet. Först till uggleholken!