tisdag 1 november 2011
Monsterrutearmbåge
Vilket borde vara ett erkännt medicinskt begrepp, men som antagligen skulle framkalla skrattsalvor om jag kom inte till vårdcentralen och gnällde om det. Nåja, det är inte så allvarligt. Det är ju inte första gången och jag har numera lärt mig att inte vara så förbannat envis och faktiskt sluta när det börjar göra ont istället för att tänka "... bara lite till..." så brukar det gå över hyfsat fort istället för att bli allvarliga saker (tm) och hålla mig borta från garn i månader. Undrar om det här är ett ålderstecken på att jag har börjat bli stor och vis eller nåt. Se på fan, vem hade kunnat tro det?!
Och jag har en massa upprepat garn som bara väntar på ett blir något riktiskt snyggt. Jag älskar härvor, jag tror att det är hamstertendensen som kommer fram. Om jag hade kindpåsar skulle jag antagligen förvara garnet i dem, men nu får det bli lådor istället. Om jag blir rik och berömd ska jag ha ett Joakim von Anka- valt med garn och simma omkring i det. Eller kanske inte. Det skulle bli rätt opraktiskt. Jag tror att jag ska gå och handla nu så att jag slutar skriva en massa skit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar