söndag 11 november 2012
Bubble Bobble vantar från förr
Jag var ute i den magiska världen som utgör mitt förråd igen och fick den här gången med mig ett par vantar som jag gjorde för eoner sen till en dåvarande respektive tror jag. Hann väl inte göra klart dem innan förhållandet tog slut, trådarna är inte färsta, men vantarna är kvar.
För er som inte vet vad Bubble Bobble är så rekommenderar jag en Googlesearch (gärna med bilder) och här är lite info: http://en.wikipedia.org/wiki/Bubble_Bobble
Tänkte ta mig i kragen och fästa trådarna och ge bort dem till någon av mina spelfanatiska vänner så att de blir använda och inte ligger i en låda. Jag har inga bittra känslor över dem, men tycker det är lite tråkigt med saker som bara ligger... Sen kanske det inte är det snyggaste jag har gjort, men lite charmiga är de, och varma!
lördag 10 november 2012
Lita aldrig på en badrumsspegel
Såatte....
Efter ett antal missöden som inkluderade att jag skulle vara duktig och snäll och äntligen dammsuga ur fläkten på min stackars stackars laptop igår. Vilket jag inte har gjort på år och dar (aldrig) så den hade naturligtvis samlat på sig massor med damm och katthår vilket skulle kunna förklara varför den har låtit som att den har haft KOL på sistone... (hmmm...)
När jag satte dammsugaren mot fläkten hände iallafall följande: allt det ludd som har samlats i fläkten de senaste åren drogs loss, men inte ut och gjorde så att hela fläkten fastnade och inte snurrade alls. Ergo- datorn drabbas av plötslig spädbarnsdöd så fort jag vill att den ska göra något.
Nu har jag en modell som inte är gjord för att man ska kunna laga den själv, så att rengöra fläkten var en plågsam process på 5 timmars losstagande av skruvar och små små sladdar och annat. När vi väl hittade den gyllen graalen (fläkten) vilket det vid det här laget kändes som lyckades jag pilla ut en dammråtta av en storlek som skvallrar om att jag antagligen borde ha ID-märkt den och registrerat den hos Svenska Kennelklubben. Den fick dock sluta sina dagar i toaletten, jag kan bli lite hämndlysten ibland.
Vi pillade ihop allt, det är lite olycksbådande skruvar över, men allt verkar funka även om någon enstaka knapp på tangentbordet är lite trög.
Sensmoralen: Dammsug ur fläkten på regelbunden basis....
Jag fick till slut med mig Terra Linda-koftan till någon som kunde fotografera! Och fick inse att den inte alls sitter så illa. Den är väl lite stor, visst, men det är inte alls någon nationell katastrof som jag tyckte från början... Man ska inte lita på badrumsspeglar. Gör jag om den här modellen väljer jag nog ändå den mindre storleken, men jag gör inget åt den här koftan.
Garnet är upprepat från en annan kofta jag hittade snorbilligt på second hand-rea eller nåt sånt och blev kär i färgen på, nån ull/aqryl-blandning, och mönstret är http://www.ravelry.com/patterns/library/terra-linda-cardigan
Efter ett antal missöden som inkluderade att jag skulle vara duktig och snäll och äntligen dammsuga ur fläkten på min stackars stackars laptop igår. Vilket jag inte har gjort på år och dar (aldrig) så den hade naturligtvis samlat på sig massor med damm och katthår vilket skulle kunna förklara varför den har låtit som att den har haft KOL på sistone... (hmmm...)
När jag satte dammsugaren mot fläkten hände iallafall följande: allt det ludd som har samlats i fläkten de senaste åren drogs loss, men inte ut och gjorde så att hela fläkten fastnade och inte snurrade alls. Ergo- datorn drabbas av plötslig spädbarnsdöd så fort jag vill att den ska göra något.
Nu har jag en modell som inte är gjord för att man ska kunna laga den själv, så att rengöra fläkten var en plågsam process på 5 timmars losstagande av skruvar och små små sladdar och annat. När vi väl hittade den gyllen graalen (fläkten) vilket det vid det här laget kändes som lyckades jag pilla ut en dammråtta av en storlek som skvallrar om att jag antagligen borde ha ID-märkt den och registrerat den hos Svenska Kennelklubben. Den fick dock sluta sina dagar i toaletten, jag kan bli lite hämndlysten ibland.
Vi pillade ihop allt, det är lite olycksbådande skruvar över, men allt verkar funka även om någon enstaka knapp på tangentbordet är lite trög.
Sensmoralen: Dammsug ur fläkten på regelbunden basis....
Jag fick till slut med mig Terra Linda-koftan till någon som kunde fotografera! Och fick inse att den inte alls sitter så illa. Den är väl lite stor, visst, men det är inte alls någon nationell katastrof som jag tyckte från början... Man ska inte lita på badrumsspeglar. Gör jag om den här modellen väljer jag nog ändå den mindre storleken, men jag gör inget åt den här koftan.
Garnet är upprepat från en annan kofta jag hittade snorbilligt på second hand-rea eller nåt sånt och blev kär i färgen på, nån ull/aqryl-blandning, och mönstret är http://www.ravelry.com/patterns/library/terra-linda-cardigan
Etiketter:
Blah.,
felstickning,
koftor,
livet svåra frågor,
mindfulness,
omotiverat trams,
snygga bruden,
stickning,
återbruk
torsdag 8 november 2012
Slarvkatten provstickar liljor
...jag glömde såklart koftan när jag skulle till stickcafeét så jag får försöka få den fotad imorgon istället. ( Så att ni får se hur HEMSK den är... Jag börjar så smått försonas med tanken på att repa upp nederdelen och sticka om den hur som helst. Vi får väl se vad som händer, jag kanske blir arg igen när jag tar den på mig)
Stickcafé var jag på iallafall, och trevligt var det. Den här gången var det författare där som har skrivit en bok om flerfärgsstickning med lyfta maskor ( Madelaine Jansson och Lotta Bengtsson, Sticka flerfärgsstickning med lyfta maskor). De hade med sig massor massor av små färgglada provlappar som man fick pilla på, och beskrivningar på en av dem som man fick testa. Och så pratade de lite om sin bok. Jag kan ju lätt se hur det blir att man bara stickar mängder av små provlappar i hundra olika färgkombinationer men inte gör nåt annat av dem, de var så osannolikt roliga att plocka med... (Undrar om det här är nåt jag borde ta itu med...?)
| Mönstret heter Liljor |
Stickcafé var jag på iallafall, och trevligt var det. Den här gången var det författare där som har skrivit en bok om flerfärgsstickning med lyfta maskor ( Madelaine Jansson och Lotta Bengtsson, Sticka flerfärgsstickning med lyfta maskor). De hade med sig massor massor av små färgglada provlappar som man fick pilla på, och beskrivningar på en av dem som man fick testa. Och så pratade de lite om sin bok. Jag kan ju lätt se hur det blir att man bara stickar mängder av små provlappar i hundra olika färgkombinationer men inte gör nåt annat av dem, de var så osannolikt roliga att plocka med... (Undrar om det här är nåt jag borde ta itu med...?)
| There was cake but I eated it... |
Etiketter:
koftor,
mindfulness,
te och sympati och kärlek
tisdag 6 november 2012
Fulkoftan ( eller: %&+@+%&!!!)
Nu kom jag på varför jag drar mig lite för att sticka uppifrån och ner-koftor. För att om det blir fel på måtten i omkretsen så måste man repa så %&# mycket. ( Ja. Jag är lite upprörd just nu. Jag har hört att man inte ska blogga när man är sur, men just nu struntar jag i det.) För såna som moi som svankar så att man skulle kunna använda svanken som avlastningsyta så finns det alltid en risk att plagg ser ut som tält i ryggen.
Åååååhhh, jag har sett fram emot den här koftan så sjukt mycket, den verkade bli så mysig. Ett av problemen från början var att jag låg mitt mellan de två storlekarna( två av dem då) och att de var ganska långt ifrån varandra, och jag borde ha tagit den mindre. Men man vill ju inte att något ska bli för litet...
Imorgon ska jag låta lite snällare personer än rösterna i mitt huvud(varför strök inte de med vid Nürnbergrättegången?) ha en åsikt så får vi väl se. Återkommer med bättre bilder på katastrofen då.
Den är ju liksom klar. Helt klar. Alla knappar isydda, alla trådar fästa, klar och fixad...
Annars återstår ett par alternativ.....
1# Repa och sticka om. (jag gråter inombords och det finns en risk att det aldrig blir gjort hur mycket än jag propagerar för det här)
2#Ha koft%@&¤ ändå. Typ hemma eller nåt. En förlåtande faktor jag kan ge den redan nu är att den är sjukt skön...
3#Sälj till nån som vill köpa ( någon?)
4#Julklapp (Fast jag vet inte vem den passar på. Som vill ha den. Som ska ha en julklapp.)
5#Sno de snygga knapparna och ge den till statsmissionen, typ med andra knappar.
Åååååhhh, jag har sett fram emot den här koftan så sjukt mycket, den verkade bli så mysig. Ett av problemen från början var att jag låg mitt mellan de två storlekarna( två av dem då) och att de var ganska långt ifrån varandra, och jag borde ha tagit den mindre. Men man vill ju inte att något ska bli för litet...
Imorgon ska jag låta lite snällare personer än rösterna i mitt huvud(varför strök inte de med vid Nürnbergrättegången?) ha en åsikt så får vi väl se. Återkommer med bättre bilder på katastrofen då.
Den är ju liksom klar. Helt klar. Alla knappar isydda, alla trådar fästa, klar och fixad...
Annars återstår ett par alternativ.....
1# Repa och sticka om. (jag gråter inombords och det finns en risk att det aldrig blir gjort hur mycket än jag propagerar för det här)
2#Ha koft%@&¤ ändå. Typ hemma eller nåt. En förlåtande faktor jag kan ge den redan nu är att den är sjukt skön...
3#Sälj till nån som vill köpa ( någon?)
4#Julklapp (Fast jag vet inte vem den passar på. Som vill ha den. Som ska ha en julklapp.)
5#Sno de snygga knapparna och ge den till statsmissionen, typ med andra knappar.
Etiketter:
Den inre vetenskapsakademien,
design,
felstickning,
hopplöst garn,
knappar,
koftor,
repa upp garn,
återbruk
söndag 4 november 2012
För den som vill kulturtanta/gubba lite...
... så kan jag rekommendera Nationalmuseeums utställning Stolthet och Fördom som finns uppe tills 20/1 2013. Om man har vägarna förbi Kungliga Hufvudstaden dådå... Annars kan man smygspana lite på deras hemsida. http://www.nationalmuseum.se/sv/Utstallningar/Aktuella-utstallningar/Stolthet-och-fordom1/
Men kan jag nog tycka att man ska försöka gå en guidad visning, jag brukar iofs vara gravt emot såna eftersom jag vill kunna gå i min egen takt, men oj vad mycket mer sammanhang och information man fick av det. Jag tror en risk annars är att utställningen bara är en samling (i och ju för sig väldigt fin) 1700- och 1800-hundratalskonst som man kan behöva en hoper tvärvetenskapliga akademiska poäng för att kunna sätta i ett sammanhang.
Så en guide folket, låt dem göra det de kan, de är väldigt duktiga där- jag lovar.
( Vad jag gör nu annars? Sjunger och stickar: En ärm kvaaar, eeeen ÄÄÄÄÄÄRRRM kvaaaarrr, baaarrrraaaa EEEEN ÄÄÄÄRRM kVVAAARRRR!)
Men kan jag nog tycka att man ska försöka gå en guidad visning, jag brukar iofs vara gravt emot såna eftersom jag vill kunna gå i min egen takt, men oj vad mycket mer sammanhang och information man fick av det. Jag tror en risk annars är att utställningen bara är en samling (i och ju för sig väldigt fin) 1700- och 1800-hundratalskonst som man kan behöva en hoper tvärvetenskapliga akademiska poäng för att kunna sätta i ett sammanhang.
Så en guide folket, låt dem göra det de kan, de är väldigt duktiga där- jag lovar.
( Vad jag gör nu annars? Sjunger och stickar: En ärm kvaaar, eeeen ÄÄÄÄÄÄRRRM kvaaaarrr, baaarrrraaaa EEEEN ÄÄÄÄRRM kVVAAARRRR!)
Etiketter:
Den inre vetenskapsakademien,
djupdykningar,
konstnärskap,
vansinne
fredag 2 november 2012
Bagladyness
Jag behövde en ny väska/ kasse så jag sydde en av en tygsnutt jag hade i en låda. Och så sydde jag på en bit virkad spets jag hade haft liggande jättelänge och velat göra nåt av för att den är så snygg.
onsdag 31 oktober 2012
Happy Halloween!
Om nån får tråkigt ikväll så kan ni roa er med det här: http://croshame.com/2012/10/18/digging-your-own-grave-a-free-pattern/
Äntligen kan man få sin egen mini-kyrkogård!
Eller det här... : http://borntoknitblog.blogspot.se/2012/10/definitely-batty.html?spref=fb
Är lite kär i de där vantarna...
Äntligen kan man få sin egen mini-kyrkogård!
Eller det här... : http://borntoknitblog.blogspot.se/2012/10/definitely-batty.html?spref=fb
Är lite kär i de där vantarna...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)