I väntans tider

En påbörjad socka blir lite längre i väntan på den lärare som inte kom ihåg vilken tid han själv hade bestämt att tentan skulle börja...

UFO- sanering

När jag ändå håller på så kan jag ju lika gärna ta riktigt gamla UFO:n också, eller hur? Alltså, såna där som har legat "bortglömda" i en plastkasse i runda slängar 7 år eller nåt. Bara för att ska det vara så ska det vara.

Efter att ha stickat rätt hårt och intensivt på den där randiga sjalen som jag nu har sjukt höga förväntningar på så började mina händer tycka att jag kanske kunde göra nåt annat en liten stund. Då rotade jag fram det här! Jag misstänker att jag planerade att det skulle bli tre kuddar. Eller nåt liknande. Det finns en massa små lappar, och lite suddiga skisser. Några av de små lapparna är broderade på, lingarn på ylletyg och det skulle ju vara tråkigt att bara låta det ligga.
Så nu syr jag ihop iallafall de broderade lapparna till... nåt. Vi får väl se.

 Jag hann iallafall sy ihop några lappar med skarvsöm mellan tentapluggeriet. Ett steg framåt.

Åt rätt håll. Kanske.

Åsså tar vi nästa...
Den där restgarnssjalen jag började på när jag var sjuk för att jag inte orkade med nåt mer avancerat just då. Från början tänkte jag nog att den skulle hamna i presentlådan men ju mer jag stickar på den inser jag att jag gillar den sjukt mycket och kommer att ha väldigt svårt att släppa den ifrån mig.
Intressant hur vissa projekt kan vara sådär, från början är de väl inget speciellt men ju mer man håller på med dem destå mer exalterad blir man. Andra är tvärtom, man kan nästan inte vänta innan man är klar och sen när man verkligen är det blir man typ lite besviken och vill aldrig se det igen.

BAM!

Det första UFO:t är avklarat. Det var i och ju för sig jättelite kvar på det så det var enkelt och snabbt gjort men ändå. Det känns bra och det är känslan som räknas. Har jag hört från säkra källor...

Första UFO:t var iallafall ett par X-stitch Knit Mitts i vitt och grönblått restgarn från Fabelnystan.  Tyvärr går det nog inte lika snabbt med nästa UFO, för nu ligger en låg rad projekt som bara har lite grann gjort på sig.
Jag får väl ta ett ordentligt tag i den berömda kragen och ett ännu ordentligare tag i stickorna. Hepp hepp.

Vilse i Area 51

Min gamle vän!

Jag åkte på en alldeles för kort snabbsväng till Dalarna och tillbaka. Det var fantastiskt på alla sätt och vis, och jag vill som vanligt aldrig att det ska ta slut. Som bonus lyckades jag få med mig min stickpåse tillbaka hem igen som har varit strandad där sedan evigheter tillbaka. Ett mycket kärt återseende, speciellt som att en av mina favorit-rundstickor låg i den.
Det enda problemet med det är att den var full med halvfärdiga projekt, och tillsammans med de jag redan hade hemma samt det som jag naturligtvis (av någon anledning) kände att jag var tvungen att starta på den minimala tågresan dit (Blackrose socks från Knitty ) så har jag rätt många grejer på g.
Såhär väl hemma igen har jag insett att det är väldigt många.... Jag är lite vilse på UFO- parkeringen så att säga.

Ring Mulder och Scully!

Det är bara att börja beta av och hoppas att det inte dyker upp något starkt ljussken från ovan som suger upp mig för medicinska experiment...

Försöka nålbinda

Jag försökte nålbinda på balkongen igår. Det gick sådär eftersom vissa andra hade helt andra ideér om vad jag skulle göra.

Lite lätt demonstrativ.

Skapa stickat utan att sticka

Obs! På riktigt, ej ritad i datorn.

Ursäkta tystnaden, jag hade inte så mycket att skriva om och sen blev jag sjuk. Nu är jag nästan frisk förutom att jag hostar så att jag väcker mig själv. Det går säkert över eller så kommer mina lungor upp, undrar vilket som händer först?
Jag har stickat lite på en restgarnssjuksjal, det är ungefär allt jag har orkat.

Jag hittade en länk idag om hur man skapar stickat i 4D, alltså sånt som man använder till film och reklma och mycket annat. Det här är något som har faschinerat mig länge, att de som gör det här jättejobbet till och med lägger ner tid på textila tekniker. Vilket de såklart BÖR göra; allt blir så mycket mer levande och detaljrikt, men det kanske inte är lika självklart för alla som för mig och antagligen dig.
Första gången jag insåg att de (de mystiska människorna som håller på med sånt här) faktiskt bryr som om textil var när jag såg Shrek för en massa år sedan och insåg att en brun mantel var vävt en klar och tydlig kypert. Sen dess har det nästan blivit en sport att hitta olika tekniker i animerade filmer och på bilder. Jag såg Despicable Me för ett tag sen och såg en hel del stickade föremål. Tjusigt värre.
Ta er tiden att titta på filmen, det är ganska häftigt. Först fattar man inte så mycket alls, och helt plötsligt framträder en stickad yta! Och bit för bit så dyker den upp allt mer tydligt. Jag är helt såld. Man behöver inte förstå vad presentatören pratar om eller gör för att uppskatta det faktum att det går!