Äntligen framme

Allt jag äger och har, utom katterna som typ mest äger mig.

Nu är det typ över, flytten är över och jag har packat upp det mesta. Det är bara lite saker som ska ner i källaren och de där jobbiga lådorna med nödvändiga saker som är skittråkiga och som man aldrig riktigt vet vart man ska ha kvar.

Garnet är upppackat... Det var mysigt att hitta, då känner jag mig som hemma.

Tiden går fort när man har roligt. Han tror fortfarande att han är en kattunge.

Katterna tyckte INTE att det var kul alls, men verkar ha landat nu och tassar runt och nosar på saker och spanar in stället. Wiskey fyllde 10 år dagen när vi flyttade, världens sämsta 10-årsdag kompenserades (lite) med favoriten tonfisk i vatten.

Det är ju tur att man har med sig en backup-stickning när man glömmer mönstret till den första...

Min tid i hufvdstaden avslutades med stickcafé på Nordiska Museét, säsongens sista. Nu får vi klara oss hela sommaren tills det är dags igen... Där mötte jag den här eminenta kattfröken som är en Hjärtekatt  och heter Pricilla. Mycket trevlig dam som säkert kommer att glädja ett barn någon dag.

Nu åskar det här. Jag ska väl göra ett ryck med lådorna igen antar jag...