Knitting Ozelote

Om jag virkar en massa blommor blir det vår och varmt snart då?

2012-03-08T07:41:00.000-08:00

... Snälla?...
Den rosa är en present till en person som jag är ganska säker på inte läser den här bloggen, och som ska få den i helgen så det känns rätt lugnt att förtidspublicera den.

Den nålbundna väskan är för övrigt färdig-nålbunden, och jag körde den ett par vändor i tumlaren, men blev inte riktigt nöjd. Skulle ha kört den i maskinen för att få den hårdare valkad, men då var tvätttiden slut, så jag funderar på att ta det för hand i badrummet. Där har vi fördelen med helkaklat- do I love it? Hell, yes I do.

Momentum

2012-03-07T10:20:00.000-08:00

Jag är lite mitt i allt i hela världen känns det som och behöver stanna upp.

Så. Här är en ögonblicksbild.

Tre saker jag ser just nu:
Ett paket riskakor som är ungefär 2/3-fullt.
En orange mugg med en kanin på och texten Incognicon.
En liten tuss vadd.

Tre saker jag hör just nu:
Datorsurr
Amelias kuttrande. (hon flirtar med Wiskey)
Covenant- Call the ships to port

Tre saker jag känner just nu:
Doften av te med chili och choklad
Att datorn är lite varm under händerna
Och att jag är sugen på en macka.

För övrigt så fick jag en idé på påskpyssel. Jag som inte ens firar påsk! Men den här var så lysande att jag kanske måste ta in lite ris bara för att...

Sjalen med... pluttar? Flärpar? Flurpar?

2012-03-04T07:16:00.000-08:00

Kärt barn har många namn eller nåt. Det här var en julklapp till M, så det är väl lite sena bilder egentligen, men mina första bilder blev inte alls bra, och sen har det tagit ett tag innan jag har haft möjlighet att ta nya.

Det är ett Drops- mönster ( http://garnstudio.com/lang/se/visoppskrift.php?d_nr=131&d_id=50&lang=se) och ett Schachenmayrgarn. Och pärlor, som jag faktiskt har sytt på eftersom jag glömde trä på dem och inte orkade repa upp när jag väl kom på att jag borde ha gjort det. Så kan det gå. Det man inte har i huvudet får man ha i trådlådan.
Det var ett väldigt kul mönster iallafall, jag kan rekommendera det varmt.

Om att sticka medvetet närvarande

2012-03-01T07:53:00.000-08:00

Av en lång rad anledningar har jag fått uppgiften att försöka lära mig att bli mer medvetet närvarande- inte en helt lätt uppgift för ett litet stressmonster som jag som mest vill göra 127 000 saker hela tiden och har stickningar vars enda uppgift är att hindra händerna från att riva sönder tillgängligt papper i små, små bitar vid de tillfällen när jag måste sitta stilla och lyssna.

Hur svårt kan det vara med medvetet närvarande undrar ni? Eller hur?! säger jag och klänger mig fast vid handfatet för att inte springa iväg när jag borstar tänderna.

Medvetet närvarande, eller Mindfullness som det heter på utrikiska handlar alltså för er som känner er lite undrande om att kunna stanna upp i nuet en stund. Kunna borsta tänderna och inte oroa sig över en miljon saker samtidigt, kunna äta frukost utan att packa väskan samtidigt, och göra en sak i taget på jobbet. Det finns en massa forskning som visar att det är rätt nyttigt för oss. Läs gärna mer någon annan stans för jag är lååångt ifrån expert själv...

Mindfullness är också ett uttryck som har blivit rätt misshandlat och förvrängt. Första gången jag stötte få det fick jag helt fel intryck av det. Då fick jag förklarat för mig att man inte fick vara arg på någon, inte fick tycka att folk var idioter och var tvungen att le hela tiden.
Gissa om det gick ihop med mig....? Jag hade kreverat inom fem minuter.

På senare tid har jag fått förklarat för mig att det där första är en förvrängning av mindfullness, någon som inte alls har förstått vad det handlar om. Man får vara arg och tycka att folk är idioter, men att hänga upp sitt liv på det och att ständigt vara arg mår man inte bra av i längden.

IALLAFALL....

Det slog mig att stickning borde vara som gjort för Medvetet närvarande.
Om man kan släppa allt det där med att man vill bli klar fort, vill komma till nästa roliga projekt, nästa rand, nästa del, nästa ärm... Om man har ett projket som kan bli meditativt, där man inte behöver vara på helspänn för risken för att tappa trådar eller missa en färgövergång eller hela tiden läsa mönsterrader.
Utan ett projekt där man kan låta kroppen vila, där stickningen bara vandrar på, inga krav på att det ska bli nåt specielllt och där man kan fokusera tankarna på stickningen och andningen....

Jag har precis börjat, så det finns inga bilder än, och det är ett experiment. Men jag återkommer. Har andra liknande projekt/erfarenheter så är jag intresserad av att höra!

Zombie Bunny Nuggets eats vegetarian brains!!

2012-02-28T03:33:00.000-08:00

Message will follow in english:

We have recived information that the dangerous Zombie Bunny Nugget is loose in the area. Alla vegans, vegetarians and coutch potatoes are adviced to stay indoors at all times with locked doors and windows. All vegetable shops will be required to close until further notice and specially trained military will be put in and the population is advised not to pick up any carrots lying around on the ground as they probably will be bait to lure the Zombie Bunny Nuggets.

These pictures were taken by an unfortunate salad farmer, and shows the nature of a Zombie Bunny Nugget. They are NOT to be mistaken for the common, cuddly, cookie-loving Bunny Nugget, although they seem to come from the same pattern.

Message finished.

Suddig söndag

2012-02-26T11:42:00.000-08:00

Det är söndag, och allt är lite suddigt. Bilder, katt och även nålbindningen av det isländska garnet från syfestivalen.

Mer snöflingor

2012-02-25T08:40:00.000-08:00

En till snöflingesjal, till äran av att den första snöflingesjalen blev publicerad på 365 saker du kan sticka eller virka ( http://365sakerdukansticka.blogspot.com/ )

Den här gången är det bara stora flingor, och den är virkad i Drops Alpaca. Jag rekommenderar nog egentligen inte det här garnet till det här projektet, den blir ju väldigt mjuk och underbar, och det finns en halv miljon färger att välja från, men den får ett så tungt fall att flingorna dras ut och blir mer som blötsnö... Man kanske skulle kunna virka ihop alpacan med nåt tunnt mohairgarn. Om någon gör det, skicka gärna en länk så att jag får se hur det blir.

Fast nu skulle iallafall jag gärna ha lite vår...

The House of Eliott socks

2012-02-24T07:17:00.000-08:00

Så; här är mönster. De fick heta The house of Eliott Socks, för jag tittade mycket på och inspirerades av de formidabla fröknarna under tillkomsten.

The House of Elliott Socks

Obs! Detta mönster kräver en grundläggande förståelse för hur man stickar en socka då jag inte går in på just det närmare, utan lägger tonvikten vid hur man stickar just den här sockmodellen. Så är det första gången du ska sticka sockor så rekommenderar jag ett annat mönster.

St nr 3

Garn -Arwetta, men det ska ju tydligen utgå, så Fabel, Opal eller dylikt sockgarn i liknande tjocklek funkar lika bra. Ett nystan per socka om det är ca 220m/nystan.

Lägg upp 63m.

Kanten:

Sticka rm och fördela på 3 eller 4 strumstickor, vilket du föredrar.

Sticka 3 v rätmaskor.

Sticka 1 v avigmaskor.

Sticka 4 v rätmaskor.

Sticka 1 v rätmaskor, och plocka upp tråden genom bågen på nederkanten till sockan, vik upp eftersom, så att du stickar fast den.

Sticka 1 v rätm.

Skaftet:

Mönsterrapporten: 2 varv- rm

1 varv- 4 rm, 1 omslag, lyft 1 m, sticka ihop 2 m, dra lyft maska över de två

ihopstickade, 1 omslag. (mönstervarv)

Upprepa mönsterrapporten 26 gånger. (eller till önskad längd)

Nästa varv: sticka ihop 2, 5 rm varvet runt.

1 varv rätmaskor.

1 mönstervarv

Upprepa mönsterrapporten 14 gånger. ( eller till önskad längd)

Sticka 1 varv rätmaskor.

Hälen:

Ta av hälften av maskorna till en hälkil, sticka den i slätstickning ca 4-5 cm.

Plocka upp 12 m på kanterna av hälkilen och sticka ett varv runt.

Obs: Fortsätt mönsterrapporten på ovanhälften av maskorna ända fram tills det är dags att maska av för tårna.

Sticka runt, slätstickning under foten, mönsterstickning över, och sticka ihop de 12 maskorna vid hälkilen på varje sida och varv tills de är borta.

Foten:

Fortsätt 18 v eller så långt du behöver. Mät så att det passar din fot. Jag har ca 38-39.

Tårna:

Maska av 1m/varv på varje sida så att det blir en kil, alltså totalt 4 m/ varv. Tänk på att inte ta de allra yttersta maskorna, utan lämna gärna 1 m ytterst på varje sticka, det minskar risken för hål i stickningen. När du har 8 m kvar, klipp av tråden och dra igeom den igenom maskorna.

Fäst trådarna.

Gör en till socka.

Gå ut på galej och se faboulos ut!

The magical feeling of new socks on my very happy feet

2012-02-23T02:11:00.001-08:00

En av de bästa känslorna ( top 10, ingen rangordning) är utan tvekan första gången man stoppar ner fötterna i ett par nystickade sockor.
De här älsklingarna blev precis klara; eget mönster, i jeansblå Arwetta som jag har fått reda på inte ska gå att få tag på längre vilket jag är ledsen för då det var ett ljuvligt sockgarn (så hittar ni något kvarblivet nystan, så haffa det! Det går två till ett par så här långa sockor) , och på stickor 3.

En ny prinsessa har vi fått också. Inte för att jag brukar vara så intresserad av kungahuset och deras påhitt, men jag har förstått att bloggar är det nya maktfaktorn att räkna med, så jag tänker göra ett fåfängt försök att göra min röst hörd i etern. Mitt namnförslag till prinsessan är Jolanta. Jolanta Bernadotte. Smaka på det. Det rullar bra på tungan, eller hur? Och inget sånt där högborgerligt tjafs, de behöver komma närmare folket. Jaja, nu har jag sagt mitt, vi får väl se hur det blir. men som sagt: Jolanta. Fundera på det, Vikkan och Danne.

Nu ska vi vara ensamma en stund och mysa, mina fötter, sockorna och jag....

Torgvantar med eldiga rankor

2012-02-20T09:05:00.000-08:00

M stickade fina barnvantar med det här mönstret, och jag blev lite kär och ville också ha... Resultatet blev ett par torgvantar i svart med tumkil och en ranka i röd-orange melerat garn så att det nästan ser ut som att den brinner. Kanterna fick bli röda också för att skapa mer helhet.

Nu måste jag verkligen hitta ett nytt projekt. Det börjar bli tomt i pågående-lådan...

Kreativ input-helg

2012-02-20T01:13:00.001-08:00

Det har varit intensivt ett par dagar, därav bristen på inlägg.

Jag var på syfestivalen på Älvsjömässan i lördags och fick med mig lite garn- booty hem. ( Isländskt som brukar vara sjysst att nålbinda med, och garnet som hade ett namn som hette som något man hostar upp innan de bytte namn: se omlottkoftan med röda band)
Men jag måste väl säga att jag inte är så jätteimponerad över mässan.... Det är inget nytt, inget man inte kan hitta någon annanstans utan allt för mycket ansträngning, och det här säger jag inte bara för att jag bor i Stora Staden. Och då slipper man vassa armbågar och blickar från desperata tanter, bortkommna medtvingade äkta män, protestskrikande snorungar och en allmän känsla av att man har missat nåt men inte riktigt vet vad. Så det är väl inte så att jag längtar efter nästa år...

Bättre var söndagen, först Fotografiska som ALLTID är asbra, den här gången en utställning med Anton Corbijn som hade plåtat en massa konstnärer inom olika områden under deras kreativa processer, och en utställning med en fotograf som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på men som hade en massa rätt industriella bilder som också var helt otroliga, sagolika på ett ganska betong-artat sätt. Mycket tilltalande...

Och vidare till Magasin 3 och lite samtidshistoria med Ai Weiwei. Intressant på ett helt annat plan, och bör också ses.

Frukten av förmiddagsmani

2012-02-15T07:09:00.000-08:00

Blev lite lätt manisk igår och sydde ett gäng tygkassar. Tre, närmare bestämt, som var helt nya och ett gammalt UFO som blev framdraget och färdigsytt av bara farten. Det gäller att passa på när man är igång, tricket är att hinna städa undan någorlunda innan man tappar orken.

Det gamla UFO:t är en ganska liten kasse i ett fantastiskt tyg som jag hade en stuv av, och ett svart sammetsband på vilket jag maskinbroderade vita stjärnor.

Och kassen det startade med, ett IKEA- örngott som gjorde sig bättre som tygkasse. Den var snabbt gjord... Funderar lite på att brodera dit en fågel, men Insprirationsgudinnan hade nog med alla mina kassar och drog en gräns där. Ganska skönt egentligen. Brodera en fågel kan man ju alltid göra sen om andan faller på. (faller på VAD, exakt? Och hur faller en andedräkt? Det här är ett så konstigt uttryck.)

Och en kasse av den biten av duken (se ett par inlägg ner) som var för lång för mitt bord. Duken har för övrigt inte fått några broderier än, men den som lever får se. Kassen fick ett gammalt tryck/ broderi och en frans. Jag har såna där små provborderier liggandes lite här och var, kassar är ett rätt bra sätt att minska den specifika högen....

Och sist men inte minst en kasse som är lite av ett färg- och kompositionsmässigt experiment. Jag är inte övertygad (haha) om att tygerna egentligen går ihop, men jag hade inte tillräckligt av nåt av dem för en ensam kasse. Och med broderierna så tycker jag nog att det blir en helhet ändå... Broderier är lite magiska på det sättet, man kan foga ihop saker som inte borde funka.

Tråkmåndag med tips

2012-02-13T04:29:00.000-08:00

Dagens tips(och en av mina ljusare ideér om jag får säga det själv): Om man behöver blocka/sträcka ut stickningar och dylikt så är IKEAs tältsängar lysande. Om man har ett djur som gärna går och lägger sig på stickningen så kan man vinkla upp alltihop på högkant.

Överkastet som blev en duk- Intro

2012-02-11T05:18:00.000-08:00

Tänkte att om jag nu ska brodera en stor duk så kanske det skulle vara bra med lite planering för en gångs skull, för att kunna känna efter om jag verkligen vill följa det här infallet istället för att bara börja som jag brukar och sen sitta med ett påbörjat jätteUFO komplett med dåligt samvete.

Jag har till och med gjort skisser och en färgplan, jag känner mig riktigt duktig. OCH provborderi! ( Jag borde få medalj!) Men bara för att det börjar såhär bra så är jag inte i land än, så börja inte packa fikaväskan riktigt än....

Snöflingesjalen

2012-02-09T06:21:00.000-08:00

(a.k.a sjalen som blev som blev när den inte blev som den skulle)

Jag är stolt över att kunna prestentera Snöflingesjalen, den blev helt fantastisk, vilket känns skönt med tanke på det kungarike fullt med troll som har marscherat genom det här projektet. Jag har lärt mig massor; om att komma ihåg att jag vet saker redan och att det är onödigt att göra om misstag, att små knappar på kameran inte behöver betyda Self Destruct och om vikten av att pilla på dem för att inte få kritvita bilder, och en massa annat.

Nu ska jag sluta babbla och ni ska få det ni väntar på.

Man behöver:
Garn- Jag har använt 6 nystan Delight fg 11 från Drops. Man kan använda vilket garn som helst, men bör justera virknål efter det, och även notera att storleken på sjalen beror på garnet. Mer om den längre ner.
Virknål- Jag har använt en 3:a.
Stoppnål, sax och annat sånt där som kan vara bra... Ni vet.

Storleken på sjalen:
Storleken blir ju efter hur man virkar ihop de olika flingor, och hur många man gör av de olika varianterna, vilket garn man använder, osv. Å andra sidan är det en sjal, så det kan ju få variera lite. Jag har hållt på tills jag har tyckt att det såg bra ut. Ett tips om man använder melerat garn är att virka upp ungefär hälften som separata flingor och sen plocka in dem i sjalen eftersom. Då är det lättare att få spridning på och planera färgerna.

Liten Flinga:
Lägg upp 4 lm, bind ihop med 1 sm.
v1 Gör 3 lm rakt upp från ringen, och sedan 14 stolpar i ringen. Bind ihop i 3:e lm med en sm.
v2 Gör 5 lm rakt upp, * 1 st, 2 lm, 1 st, 1 lm* upprepa från* till * med en stolpe i varje maska i ringen, varvet runt. Bind ihop med en sm i 3:e lm.
v3 Fm hela varvet runt, bind ihop med en sm
v4 * 2 fm, 3 lm rakt upp, 1 fm i samma maska som förra fm* Upprepa varvet ut

Om flingan ska virkas ihop med andra flingor så görs detta i sista varvet, istället för att man gör 3 lm, så gör man 1 lm, fäst i en annan flinga med en fm eller sm, 1 lm.
Fäst trådarna eftersom.

Stor Flinga:
Lägg upp 4 lm i en ring, fäst ihop med en sm.
v1 Gör 3 lm rätt upp, och sen 2 st. Upprepa * 2 lm, 3 st* 5 gånger, avsluta med 2 lm och bind ihop med en sm i 3:e stolpluftmaskan.
v2 Gör 3 lm rätt upp och sedan 3 st. Upprepa * 2 lm, 4 st* 5 gånger, avsluta med 2 lm och bind ihop med en sm i 3: e stolpluftmaskan. De här partierna om 4 st borde nu ligga över partierna med 3 st.
v3   Gör 3 lm rätt upp och sedan 5 st. Upprepa * 3 lm, 6 st* 5 gånger, avsluta med 3 lm och bind ihop med en sm i 3:e stolpluftmaskan. Och, ja, även detta parti ska ligga över de föregående. Ni fattar säkert.
v4   Hoppa in ett steg med hjälp av en sm så att du hamnar mellan 1:a och 2:a stolpen och gör 3 lm rätt upp. Gör sedan 3 st. Upprepa * 7 lm, 4 st* 5 gånger, avsluta med 7 lm och en sm.
v5 Hoppa in ett steg som föregående varv och gör tre lm rätt upp, och en stolpe. Upprepa * 6 lm, 1 fm i lm-bågen under, 6 lm, 2 st*. Avsluta med 6 lm, 1 fm i lm-bågen under, 6 lm, och en smygmaska.
v6   Upprepa * 4 lm över de två stolparna, fäst på andra sidan med 1 fm, 10 lm till nästa två st, fäst precis innan med 1 fm*. Fäst med en sm.
v7   I de små lm-bågarna virkas det: *1 fm, 3 lm, 1 fm* 3 gånger, och det är även här, i den mittersta picoten man fäster ihop med andra flingor.
I de stora luftmaskbågarna virkar man fastmaskor runt, ta gärna några färre och dra ihop, men var försiktig så att inte hela flingan börjar snörpa ihop sig. Fäst ihop på andra sidan med en sm.
Fäst trådarna.

Notering: Luftmaskbågarna är ganska väl tilltagna eftersom jag har upptäckt att den har en tendens att dra ihop sig annars. Tycker man att det blir för löst så kan man ta färre luftmaskor, men man får passa sig så att det inte blir för snävt.

Det var liksom det! Jag hoppas ni gillar den, om någon har kommentarer på mönstret så kan ni väl skriva en kråka i gästboken.
Oh! Jag höll ju på att glömma, jag har hittat ett blivande nytt projekt. Ni ser andra bilden uppifrån? Tyget som sjalen ligger på var ett gammalt överkast i "Indisk bomull" som jag rotade fram för att jag behövde nåt vitt att fota mot. När det väl låg på bordet så slog det mig att medans det är ett helt värdelöst överkast (det krympte och passar inte min säng) så skulle det med lite broderier kunna bli en himla tjusig duk....

St Petersburg vill anta en anti- gay lag

2012-02-08T23:52:00.000-08:00

Så hjälp till att stoppa dem. Ryssland är ett land som redan är väldigt svårt att leva i om man är HBTQ, men det här skulle vara en mycket hård motvind mot de mänskliga rättigheterna.
Skriv på här och hjälp till att utöva påtryckningar för att stoppa politikerna att genomföra den här lagen.
Det här är en organisation som tidigare har genomfört många lyckade påtryckningar gällande rättigheter för HBTQ-personers rättigheter världen över. Sprid gärna vidare.
http://www.allout.org/en/actions/russia_silenced

Ursäkter, satelitkatter och smakprov

2012-02-08T05:15:00.000-08:00

Den stora sjalen som blev som den blev när den inte blev som den skulle är äntligen färdig, men det har gått troll i den, och det är inte klart än... Antagligen går det inte bara troll i den utan bjäror, vittra och dragqueens också.

Se det här inlägget som ett smakprov, eller en sån där fancy förrätt som man får på flådiga restauranger, som är riktigt god men som det är alldeles för lite av och som bara gör att man vill äta mer... Ni skulle ha fått hela rätten, komplett med tjusiga bilder och beskrivning idag, men min kamera tyckte inte om att vara ute i kylan och tog bara vita bilder, så jag frös fingrarna av mig helt i onödan, och jag hinner nog inte ta fler idag, så ni får hålla er till imorgon.

Jag skulle ha lagt upp dem igår till och med, det stod i min kalender och allt, men tidigt tidigt på morgonen så kom det in en alldeles blodig katt, så vi ägnade dagen på akuten, han och jag. Nu är han Världens Ynkligaste Kisse(tm) och är allmänt hög på smärtstillande efter att ha fått trampdynan ihopsydd. Det såg värre ut än vad det var, och det var lite cirkus där på morgonen, när jag försökte hålla borta Amelia med ena handen (hon hade minsann haft 5 kattungar, hon visste minsann hur man gjorde!) och försöka hålla fast Wiskey(som iallfall inte ville ha nån j***a kattbrud upp i ansiktet och inga j***a plåster heller) med den andra samt plåstra om honom med nån annan arm som jag inte har men ibland känner att jag skulle behöva.

Nu är det bara kvar det där med medicineringen... ( http://www.musslans.se/kattkul.html#medicin) Som bonus måste han ha tratt. Som alla kattägare vet är detta hysteriskt roligt för omgivningen och förnedrande för katten. Och man får skapa vissa små specialkontraptioner för att katten ska kunna äta utan att putta bort allt med trattkanten.

Jag måste säga att jag är stolt över att bilderna på detta skulle ha platsat i vilken mattidning som helst, trots att det är i mitt skitiga kök.

Nu måste jag ju bara lura ut vad jag ska göra härnäst.... Lättare sagt än gjort. Jag har ett par knäsockor i spetsstickning på gång, de funkar som mellanstickning, men de blir klara så fort om man bara har dem...

Ugglor, den tappade lusten och 3000 besökare!

2012-02-05T12:19:00.000-08:00

Åååååååhhhhhh jag vill ha ett roligt projekt..... Eller, det har jag, två stycken(om man lite snyggt ignorerar alla mina UFO-lådor), men jag är nog lite less på dem, båda är på mitt-i stadiet och ganska stora och jag är lite rastlös men fast besluten att inte börja med nåt annat innan det ena är klart eftersom det är ett sånt där som vore bra om det blev klart så fort som möjligt. Bleh...

Och jag har passerat 3000 besök! Det är värt lite ugglor på en bädd av katt. Tack, fina läsare, sen jag installerade en räknare har jag insett att det faktiskt är någon som läser detta. Det var en väldigt intressant insikt kan jag tala om... Ni får gärna skriva nåt i gästboken och säga hej, det vore kul att se vilka ni är.... Och åsikter och önskningar mottages såklart.

Och en extra eloge till alla som trotsade kylan och var ute och protesterade mot ACTA i helgen. Jag blir rädd av det som diskutteras, jag blir rädd av att folk ens kan föreslå att något sådant ska tillåtas. Om du nu tror att jag pratar om tandkräm, så är det dags att läsa på lite. Det är inte svårt, men det är viktigt.

Ta ta for now, sweet pies

A little somethin´ somethin´

2012-02-03T05:44:00.000-08:00

Morgonen har ägnats åt farande tvärs över stan och tillbaka (med samtliga fingrar i kors för att inte SL skulle komma på att det är väder ute), stretchandes ömma muskler efter gårdagens förådstömning. Inte mitt dock, men jag hjälte Ferret inför hennes kommade flytt. Har ni tänkt på hur mycket roligare det är att städa åt andra än sig själva? Visst är det magiskt? Iallafall fick jag donerat till mig bland annat två lampskärmsstommar som jag är riktigt sugen på att sätta fingrarna i och göra nåt kul med...

Och jag har tagit bilder på lite armband jag har gjort då och då genom åren. Jag gillar armband, gillar att ha nåt omkring handlederna som inte är en klocka.

Det här är en massa små pärlemoknappar av olika slag men ungefär samma storlek som jag har sytt på ett långt svart sammetsband, som helt enkelt knyts under handleden. Jag har väl tänkt att jag ska sy i en tryckknapp, men jag är lat på märkliga sätt ibland...

Det här är frivoliteter i lite grövre tråd som helt enkelt är fastsydda på en bit svart vävt tyg.

Det här är en massa såna där jobbiga (men säkert för de som jobbar i affärerna praktiska) satinband som sitter i kläderna numera som jag har klippt bort som trätt på ett par mucho snygga knappar. Det Går två varv runt handen och knäpps med ett spänne.

Och sist men inte minst (spöstraff utlovas till alla som börjar kvittra om 14/2, mind you) denna skapelse gjord som en uppgift till en kurs en gång i tidernas begynnelse där man skulle göra nåt annorlunda av ett blixtlås. Det knäpps med en trycksnapp.

Det är inte handen på bilden som har gjort duken som armen vilar på.

Note to self: # 2

2012-02-03T04:49:00.000-08:00

Sluta lägga saker typ virknålar i soffan. Det kan leda till ofrivillig städning.

The cats balls or bracelet

2012-02-01T06:39:00.000-08:00

Det här är en mycket uppskattade sak i mitt hushåll, speciellt av den nyaste medlemmen. Har man ingen katt, eller en katt som är för gammal/ har för mycket värdighet/ för lite tid för att skutta runt efter bollar så blir de rätt snygga armband och halsband.

Man kan göra dem av garnrester, blanda upp med pärlor och lite vad man vill, och de är lätta att bära eftersom de är fyllda med flirtkulor.
Jag har iallfall tagit mig i kragen och joxat ihop ett mönster efter hur jag brukar göra mina. Varsågoda!

Du behöver:
*Garn- Jag har använt Fabel, och till det här mönstret bör man använda tjocklekar som ligger på runt 26m/10cm för stl 2,5-3. Annars får man prova sig fram. Det är inte så svårt.
*En virknål nr 3
*Flirtkulor med en diameter på ca 3cm. (Varför heter det FLIRTkulor? Vad är det som är så sexigt med pressat papper i globform? Det är en konstig värld vi lever i...)
*Om man vill göra ett armband så rekommenderar jag runt resår, alltså inte den tunnaste varianten som man har till smock, och inte så tjock som man har till anoraksnoddar utan nåt mitt i mellan. Ska man göra ett halsband verkar det vara bättre med en stabil tråd så att det inte töjer ut sig.
* Om man ska trä saker på en tråd så kommer man också att behöva en grov vass (obs!) nål, och helst en tång att dra den med, då det gjorde livet mycket enklare.

Gör så här:

Lägg upp 4 lm, bind ihop till en ring med en sm. Sätt en markering var varvet börjar och slutar.
V1* 2fm i varje lm (8m)
V2* 2fm i varannan m, 1fm i varannan fm
V3* Fm hela varvet
V4* 2fm i varannan m,.1fm i varannan fm
V5-8* Fm hela varvet

Stoppa i flirtkulan och virka i fortsättningen runt den. Om du ska göra något som kräver att den ska träs på en tråd, tänk på att vända upp hålet i kulan och ha koll på det, för när det väl är ihopvirkat så blir det svårt att hitta det igen, och det är mycket svårare att trä igenom på andra ställen i kulan
.
V9* Fm hela varvet runt, men minska 3m jämnt fördelat över varvet
V10* Fm hela varvet
V11* Fm hela varvet, men minska 4 m jämt fördelat
V12* Fm hela varvet, men minska 4 m jämt fördelat.

Sy ihop öppningen och fäst trådarna.
Gjorde du en kattboll? Då kan du genast göra en till, för om du inte har en väldigt gammal och lat katt så har den redan jagat in bollen under en soffa och får inte ut den. Det är antingen göra en ny eller krypa på knäna. I'm just saying.... Och ska du göra ett armband så behöver du fler ändå.

Tvivelaktigt ryska muddar och textilmetaforiska drömmar

2012-01-30T00:54:00.000-08:00

Jag brukar kalla dem "ryska", för att jag har fått för mig att de ser ryska ut, men jag har inga belägg för det så jag skulle inte hänga upp mig för mycket på det.

Själva muddarna är avklippta från en ihoptovad tröja och sen har jag broderat i Drops Alpaca (som fungerarar storartat att brodera med) på. Mönstert växtre fram eftersom jag sydde.

Igår natt hade jag en sån där otroligt övertydlig dröm bland annat inkluderande garn som hade spunnits väldigt fult och som skulle behöva spinnas om, vilket visade sig inte alls vara ett helt omöjligt projekt (jag drömde...). Det är intressant att även hjärnan börjar tänka i textilmetaforer även om saker som inte direkt rör ämnet.

Sjalen som blir som den blir när den inte blev som den skulle

2012-01-29T08:57:00.000-08:00

Jag hade ju tänkt publicera att tjusigt trekants-spets-sjalsmönster komplett med fläta och volang, men det gick så att säga åt h-e eftersom jag grovt felräknade formen på sjalen. Så nu får jag helt enkelt repa upp och glädja mig åt att jag kan konstatera att jag BORDE har tänkt på felet tidigare, för jag har kan de här proportionerna efter en halv miljon trekantssjalar och fattar inte riktigt hur jag tänkte.

Dock så är jag så himla trött på den här just nu, så jag gör en liten revolt mot mig själv och gör, håll i er nu, NÅT HELT ANNAT av garnet. Upprepning i all ära, men det får finnas en gräns på självplågeriet. Jag lovar dock att återkomma med sjalmönstret. Och det här kan bli spännande. Och det blir ett mönster till. Som är helt annorlunda.

Den som väntar på nåt gott kan gå iväg en stund och ta sig en kopp kaffe eller en promenad med hunden eller lyssna på en pausfågel: http://www.youtube.com/watch?v=Rnww3uvfQyA&feature=related Här är en teaser.

2500 besök!

2012-01-27T04:40:00.000-08:00

Man tackar och bockar och ger en bild på en snygg påfågel som jag plåtade på Skansen för några år sen.
Och som en extra bonus så såg jag precis att mina stickade fluffiga små rislampor låg uppe på mönsterarkivet! *happydance*

Mer tentakelvantar...

2012-01-26T12:40:00.000-08:00

... Ooooch så ett par till, när jag ändå håller på.

Syssel

2012-01-26T01:46:00.000-08:00

Gårdagens syssel med fantastiska M.

Det stickades sockor och undrades om Mordet på Orientexpressen hade lånat sitt typsnitt från Star Trek och varför vi inte bodde i huset Elliott och hade alla deras fantastiska kläder och smycken.

Det dracks underbar varm vit choklad med kanel, kardemumma och stjärnnejlika.

Och det klappades katt. Såklart.

Polydakyli

2012-01-24T01:59:00.000-08:00

En väska jag gjorde förra våren åt min vän och medkonspiratör pianisten. Jag älskar att blanda skrämmande och sött, blandningen blir obehaglig och kryper under skinnet. Kombinationen med den trygga bruna manchestern och kasse-formen stör, den hör inte hemma och sånt gillar jag också- saker som inte hör hemma riktigt men ändå passar in. Sådana där papper man kan skriva ut bilder på och sedan stryka över på tyg är helt fantastiska och den som kom på dem borde få nåt pris av nåt slag.

Vad man gör av ett helt hopplöst garn

2012-01-22T10:13:00.000-08:00

Det här är det kvarvarande ett och ett halva nystanet Bamboo soft från Rowan som blev över efter ett tröj-stickarprojekt som borde ha ... Jag vet att jag stickade om tröjan säkert fem gången, och prövade den på en lång rad folk med olika kroppsform utan att hitta någon den såg bra ut på. Till slut gav jag upp och gav den till loppis i hopp om en vänlig själ med mer kärlek än känsla för form. Ett helt hopplöst garn, jag tror att det har försvunnit, men det är verkligen inget jag rekommenderar, det är ett sånt där garn där ärmarna bara blir längre och längre och längre....
Det tog rätt lång tid att hitta på nåt att göra med de sista garnsnuttarna, men jag har svårt att slänga garn... Får dock säga att jag tycker att det här blev väldigt fint. Jag tänker sy det på en starkt färgad bakgrund, kanske cerise eller svart eller någon annan fin färg och göra en väska. De två lösa blommorna ska få sitta på en egen sida.

Thehuvan

2012-01-21T04:55:00.000-08:00

Det här är en av mina gamla bästisar som jag gjorde på en vävkurs för några år sen när uppgiften var att man skulle väva med otraditionella material.

Jag valde sådana där krulliga stålsvampar som man har för att göra rent saker som är riktigt bortom all räddning. De heter något speciellt som jag aldrig kommer ihåg eftersom när jag för första gången blev presenterad för en fick ett helt annat namn på den, men det får jag inte skriva för jag har kryssat i rutan om att den här bloggen inte ska innehålla "vuxet" innehåll. Men det har med kvinnliga björnars nedre anatomi att göra. Jag har aldrig förstått hur, men jag är inte expert på björnar och deras kroppsdelar så jag låter den diskussionen vara och konstaterar att det är mycket här i världen som heter något annat än det borde.

Det är en vanlig tuskaft med svart redgarn i varpen och i varannat inslag. I de andra inslagen är det ett tvåtrådigt grått ullgarn, och i jämna ränder har jag dragit ut och vävt in krull från "stålsvampen".

Sen har jag helt enkelt sytt ihop den med ett batikat bommullstyg som foder och vadd som mellanfoder, och satt på rosa-lila tofsar i diverse restgarner.

Det var väldigt kul att väva med och jag skulle verkligen vilja leka mer med det en dag. Just nu har jag till min stora sorg inte plats med en vävstol, men jag har börjat konspirera med en av mina grannar om att tvinga resten av huset att låta oss ha ett vävrum i ett av de mängder små skrymslen vi har i källaren. Det här kan bli storartat. Björnar, lås in era nedre delar!

Bränt barn luktar illa

2012-01-19T03:19:00.000-08:00

Igår brände jag fingrarna på ungsformen för sista gången. Jag har länge vägrat köpa grytlappar med motivationen "Kan själv!" komplett med putande underläpp och händerna i kors över bröstet, men aldrig riktigt prioriterat det, eller helt enkelt väntat på Det Rätta Mönstret eller The Wonderful Stroke of Inspiration. Ni vet.

För några sommrar sen hörde jag om hur hemlöjdsrörelsen i början av 1900-talet dissade virkning med motivationen att man minsann kunde göra det liggandes på rygg och att det då inte kunde räknas som "på riktigt". Efter det har det blivit lite av en sport att göra saker liggandes på rygg, det är roligt att vara barnslig ibland. Virka går iallafall utmärkt, men jag rekommenderar en rejäl kudde under huvudet. Vid det tillfället gjorde jag iallafall bara några ganska små grytlappar, av nån anledning som kanske hade med att göra att jag låg ute i skuggan då och var så långt ifrån köksliga göromål det bara gick, även mentalt. Dessa har funkat sen dess, men inte smidigt.

Igår lessnade jag och tog mig i kragen, och här är resultatet. Bilden på två grytlappar är de små lite äldre, och för att alla ska bli övertygade så har jag även lagt in en virkbild från den där sommaren, om inte annat för att vi inte ska förtrösta och dö denna hemska årstid.

Lost mittens found home- and Spiders

2012-01-17T13:00:00.000-08:00

Det blev en liten kvällskommentar också. Eller två.

Jag fick alldeles nyss veta att mina fina tentakelvantar fanns kvar i Dalarna och inte alls är borttappade och ensamma i stora vida världen. Det är Win eftersom de är hemstickade och hyfsat nya och snygga och jag är lite kär i dem och inte har hunnit sticka ersättningsvantar än. Tack Dalarna, och tack mig för att jag bara är glömsk och inte slarvig.

Och jag fick en länk av Ferret. Om typ världens coolaste grej sen skivat bröd. Men folk som är rädda för spindlar ska inte kolla, fast alla borde egentligen för det här är riktigt häftigt. Nämnde jag att jag fyllde år om typ ett år? Jag vill ha sånt här tyg då.... http://news.bbc.co.uk/today/hi/today/newsid_9674000/9674949.stm

Den inre vetenskapsakademiens åsikter om blogglayouten

2012-01-17T07:50:00.000-08:00

Jag har lekt med layouten till bloggen, som ni säkert ser. Är inte helt nöjd, men har fått lite koll på ad som går att göra, och framför allt- vad jag VILL göra, vilket i min värld för närvarande är en fråga som rätt mycket snurrar runt att försöka lista ut. Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill och varför man vill något, det kan vara en hel vetenskap och en hel vetenskapsakademi med inre röster som har åsiker om minsta lilla sak. Det är lite som de där små figurerna i Pettson och Findus som fanns med överallt i marginalen, min hjärna är överbefolkad av såna. För tillfället har iallafall alla enats om att fiskben alltid är lite coolt, att grått är en stilig färg och att den där blå randen borde försvinna men att ingen vet hur man blir av med den. Akademien ber att få återkomma senare om vidare åtgärder.

Att tänka rätt och sticka fel

2012-01-17T03:06:00.000-08:00

Jag har en sån där stickning som jag inte riktigt kommer överens med. Den blir väldigt fin, men det är nåt som inte riktigt är ok. Jag tror att det mest handlar om att jag skulle vilja göra nåt annat, men inte riktigt vet vad, och inte kan motivera mig själv att sluta på den här som dessutom är en 30-årspresent med deadline om jag inte drabbas av Den Stora Inspirationen (ni vet, som influensa, fast man slipper kräkas). Av nån anledning blir det lätt att jag låter tankarna fladdra iväg på den här stickningen, och rätt vad det är så har jag börjat sticka rätmaskor fast det ska vara ett mönstervarv. Det känns på det stora hela som att det skulle vara bästa att få den ur världen.

Jag fick ett fint citat på vantarna nedanför, som jag vill återge: "Pianistfingrar behöver speciella vantar. För att sticka dem - en stickare med smidiga fingrar, klara tankar, känslig själ och varmt hjärta. Först nu förstår jag på riktigt att man inte stickar med händerna." Det var så vackert skrivet, av en annan konstnär som ligger mig varmt om hjärtat.

Och lite samhälle: Sverige försöker återigen tvinga folk som ska genomgå könsbyte att sterilisera sig. Man kunde ju tro att ett modernt och demokratiskt land som Sverige hade slutat med tvångssteriliseringar för länge sedan, men icke. Detta är ett upprop mot detta, skriv på om ni inte redan har: http://www.allout.org/en/actions/stop_forced_sterilization

Vantar för pianistfingrar

2012-01-13T04:44:00.000-08:00

Långa och smala, om någon undrar. Inga andra konstigheter, om man inte menar min musiklärare från 7:an, som hade jobbat på sågverk i sin ungdom (han hade kvar 7,5 fingrar).

Mönstret är huvudsakligen från Drops, men jag har gjort om det lite.

Mina egna Chtulu- vantar är borta, föresten. De har nog tyvärr försvunnit på nåt tåg eller buss någonstans. Det var en kortlivad kärlek, men sånt händer. Senilsnöre är inte en helt dum idé...

Den grå-svartmelerade tröjan med pärlemoknappar och ficka

2012-01-10T02:28:00.000-08:00

Eller egentligen en tröja, den har ingen delning fram, men en liten pärlemoknapp bak i halsringningen. Och en fram på en liten ficka som inte är bra till nåt, men är en detalj jag är löjligt stolt över.
Den är stickad i Sachenmayrs Alpaca, den grå-svartmelerade varianten. Det var ett par år sen jag gjorde den så jag kommer inte ihåg garnåtgång, men det är mönster efter eget huvud. Så jag skulle väl kunna sätta mig och skriva ner det också antar jag. En sak till på att göra listan. Den är stickad ganska glest, på stickor 6 om jag inte minns fel, och det behövs för det här garnet är varmt! Den är ganska tight och stretchig, och har en rak halsringning. Me like.

Till folk som inte har katt, men alltid har undrat hur det är: http://www.youtube.com/watch?v=4rb8aOzy9t4&NR=1&feature=endscreen

Mera vantar...

2012-01-09T02:42:00.000-08:00

Nu till en vän som tack för en fantastisk nyårsfest. Det kan vara så att jag har ett häst-tema när det gäller henne, det är även hon som är ägare av den lilla blå stickade hästen från midsommar.
Det här mönstret var kul, hursomhelst. Torirot ( http://torirotsstitches.blogspot.com/) har gjort originalmönstret, och jag har gjort lite ändringar där jag har känt för det. Så som det brukar vara typ. Behovet av att kunna göra egna mönster på datorn ökar och ökar dock, jag måste verkligen lösa det här. Jag kan tycka att kreativiteten är ganska jobbig såhär, när den inte kan lämna en ifred utan att den ständigt bombarderar en med impulser och ideér på vad som skulle kunna bli, och vad man skulle kunna göra. Det blir så mycket i huvudet, och trots mitt ganska omfattande system av skissböcker och lappar så kan jag ibland bli rätt trött på det. Jag har inte ADHD, men jag är misstänker att min kreativitet har.
Men jag har fått båda katterna att sova i soffan tillsammans. Kärlek. Här ser man dock storleksskillnaden... Det är svårt att tro att a) hon faktiskt är fullvuxen och b) han faktiskt inte är speciellt överviktig. Man kan också se min gamle följeslagare stickpåsen skymta fram mellan dem. Mer om den en annan gång, den förtjänar nog ett eget avsnitt.

Spår av det julpyssel som flytt

2012-01-06T08:55:00.000-08:00

Jag vill bara säga att jag har julpysslat. Inte för att jag hängde fram det, men jag kan lite smånöjt konstatera när jag nu packar ihop alla samlade julsaker (3) att jag kommer att ha glömt att jag gjorde nåt alls till nästa år och bli skitglad över att jag var så förutseende. Smarta jag.

Annars tycker jag mest att folk ska stödja Stockholms Katthem med en slant, eftersom de just nu håller på att ge hem till drygt 40 (!) katter som hittades i ett hus av polisen. Det tar mycket resurser att ta hand om så många katter och ge dem all vård de behöver, och även små bidrag kan göra stor skillnad. Eller till och med öppna hem och hjärta för en kisse.
http://stockholmskatthemibilder.blogspot.com/2012/01/41-katter-pa-vag-mot-ett-battre-liv.html

A scarf for a happy wee scottish lad

2012-01-05T14:06:00.000-08:00

Underrubrik: Halsduken som blev som den blev när den inte blev som jag hade tänkt mig

En polare sprang innan jul runt med en halsduk som han absolut inte fick tappa bort eftersom den var i hans familjs klanruta , och alltså inte helt lätt att ersätta så jag lovade honom en ny i julklapp. Jag tänker på honom som en ganska färgglad individ, och hade väl tänkt mig en i glada färger och massor med rutor. På nåt sätt... så blev det inte så... Jag vet verkligen inte hur, men ibland får stickningar sitt eget liv och blir på ett visst sätt. Det är inte så att jag är missnöjd med den, jag tyckar att den är fin, och den blev väl mottagen (bättre bilder har utlovats), men det är så intressant att den inte ens är i närheten av vad jag hade tänkt mig. Det är ju i och ju för sig rätt mycket här i livet som är på det viset, så man kanske inte borde bli allt för förvånad.

Ett kortfattat mönster, iallafall.

Du behöver:
2 nystan garn typ Drops Karisma, 1 av varje färg
Stickor 5
Garn till fransar, eller nån annan bård.

Lägg upp 26 m med en av färgerna.
Sticka 1r, 1a varvet ut. Hela halsduken stickas i mosstickning över 1r, 1a.
Sticka 13 m.
Plocka upp det andra garnet, sticka med det varvet ut, och tillbaka till mitten igen.
Sno garnen om varandra (obs! viktigt!) och plocka upp det första garnet och sticka de första 13 m. Sticka tillbaka in mot mitten.
Fortsätt så tills du har gjort ca 14 v, då skiftar du färgerna.
Gör rutor på ovanstående sätt tills garnet tar slut eller du tycker att det räcker. Sticka ett helt v med det första garnet, och maska sedan av.
Gör fransar.

Chutuluvantarna blev också väldigt uppskattade. Jag funderar på att kräva en bild...

Nyårsafton var en succé. Jag kan verkligen rekommendera sådana där flygande lyktor med tända ljus i istället för raketer, det var väldigt vackert och så mycket snällare mot miljö och djur.

Vi syns nästa år, nu drar jag till Dalarna!

2011-12-30T12:56:00.000-08:00

Gott Nytt År och sådär. Här har de skjutit raketer sen i förrgår. Personligen har jag lite svårt att förstå poängen, men det finns ju folk till allt. Tydligen.
Själv har jag tagit en avstickare i vantstickandet (haha.) och gett mig på (nu byter vi språk, håll i er) a scarf for a wee scottish guy so he wont loose his family coloured one. Mönster och bilder utlovas senare. Och mer vantar.

Nu ska jag packa väskan och dra till Dalarna och se till att det nya året får ordentlig fart i starten.

Mitten mania!

2011-12-29T03:39:00.000-08:00

Det blev många vantar...

Först tre par julklappsvantar till vänner. Två par efter andras mönster (hittat på ravelry) och ett par (de blå/svarta) efter eget huvud. Jag ska sätta mig och rita ner det någon dag om jag hittar nåt program som har rutsystem i pdf-form. Det finns säkert, jag har bara inte letat.

Och så till sist ett par till mig! Fina, fina Chutulu-vantar!

Jag är nästan trött på att sticka vantar, men några par till blir det innan jag ger upp. Det går så fort, och det är så roligt att se mönstret växa fram. Allra roligast är det med melerat garn, så att det blir lite skiftningar. Fågelvantarna kom till användning nästan direkt eftersom mottagaren druttade i sjön och behövde varma torra vantar, vilket hon som av en ren händelse hade fått. Snygga var de också.

Konsten att slå in ett paket

2011-12-20T03:47:00.000-08:00

Jag tycker och har alltid tyckt att det är askul att slå in paket, däremot är jag av den bestämda uppfattningen att paketinslagning är något som aldrig ska tas på stort allvar, om man inte har med Japanska affärskontakter att göra då det tydligen är kulturellt jätteviktigt att det är snyggt (protips: Blå-gult. Funkar alltid om man förklarar att det är svenska färgerna. Eller andra färger beroende på vart man kommer ifrån).

Här är iallafall ett sista- minuten tips till julklapparna. De dåliga bilderna får ni ha överseende med.

Slå in klappen i ett fint papper.
Virka en blomma/stjärna i nån snygg garnrest (gärna effektgarn).
Om du vill, dekorera med pärlor och paljetter.
Fäst på paketet med en klutt lim eller dubbelhäftande tejp.
Se till att inte katterna hittar den först.

garn, garn, garn...

2011-12-12T07:28:00.000-08:00

... garngarngarn...

Mönster Stickad Rislampa

2011-12-11T04:29:00.000-08:00

Efter önskemål, såhär har jag gjort;

Du behöver:
1 ljusslinga för inomhusbruk
1 paket små rislampor för ljusslingor från Granit. (man kan ju såklart göra till vilka rislampor som helst, men då får man justera storleken själv)
mohairgarn . Jag har använt Rowans Kidsilk Haze, men vilket som helst liknande borde funka. Det går verkligen inte åt mycket, så har du små rester så borde du klara dig på det.
Strumpstickor nr 4

Så här gör man:
Lägg upp 38 m på stickor 4.
Bind ihop till en cirkel och sticka slätstickning runt i 20v.
Maska av.
Innan du fäster trådändarna så petar du in den platta lampan, och vecklar upp den inuti garntuben. Fäst sedan trådarna och justera öppningarna samtidigt så att öppningarna blir lika stora som på lampan.

Hepp. Färdigt. Gör 9 till. Eller hur många du nu vill ha.

Omlottkofta med röda band

2011-12-09T12:12:00.000-08:00

Det här är en av de skönaste koftor jag har. Den är stickad i Rheuma Thermal Wholle från Sachenmayr, som är riktigt tunnt, så det tar låååång tid att sticka, men resultatet är helt klart värt det. Så hette iallafall garnet när jag köpte det för några år sen, nu heter det Fine Wool, och det var nog ett vettigt namnbyte, för i mina öron låter Rheuma Thermal som något som händer lungorna på ett plågsamt och ljudligt sätt. Rekommenderas varmt dock, men få inte för er att sticka sockor i det trots att de hävdar att man kan för det är inte värt tiden, de kommer inte att hålla.
De röda banden ingår egentligen inte i mönstret (ett som tillhör garnet, har dock ingen hänvisning till det utan det finns i en av deras kataloger) utan jag la till det för att stabilisera upp kanterna och för att göra nåt mer av koftan.

Jag har stickat fler koftor av den här modellen, så det dyker nog upp bilder på fler när jag får tid och fotografmöjligheter.

Katter och mormorsrutor...

2011-12-06T02:47:00.000-08:00

... är en lysande kombo.

Dagens trevliga besked är att Amelias ögonproblem inte är en infektion utan någon sorts stressreaktion (kan hända vem som helst som helt plötsligt har 5 kattungar som dessutom blir större än en själv och brottar ner en för att få dia) som borde gå bort med tiden.

Själv ska jag ge mig ut på jakt efter en skrivare för att horda vant-mönster (monster? Gränsen är hårfin ibland).

Just nu...

2011-12-05T01:38:00.001-08:00

...är det roligaste som finns att sticka mönsterstickade vantar. Gärna med fåglar.

Kråksparks spetsstickade muddar

2011-12-01T13:33:00.000-08:00

(med knappar)

Drops Alpaca

Jag testkörde ett mönster åt mamma Kråkspark (http://www.krakspark.blogspot.com/) igen, här är resultatet. Jag testkörde ett annat mönster också, men gav bort de muddarna och har inte lyckats jaga fatt på dem i synkronisering med en fungerande kamera än, så det kommer.
Mönstret var finemang, btw.

Jag är fast med enbart en tråkstickning igen. Har precis avslutat en mastodontvirkning, och är inte så motiverad till nåt alls, så jag väntar på att Inspirationen (tm) ska komma och slå sin något kletiga klubba i huvudet på mig.

Jag har för övrigt börjat gömma mitt nålfodral. Jag hittade det längst in under sängen i morse. Och jag VET att jag la undan de på vad jag (naivt, hur länge har du haft katt egentligen stumpan??) trodde var ett säkert ställe. Inga nålar borta, så jag slipper bidra till den makabra samlingen i glasskåpet i entrén till djurakuten...

För övrigt jag jag planterat om växter idag, och hoppas att överanvändande av näringspinnar ska väga upp det faktum att det är helt fel årstid att plantera om. Gnäller krukväxterna så tänker jag påpeka att min lägenhet är inte så mycket en borg som en totalitär stat med mig som envåldshärskarinna och om det inte passar så kan jag ställa ut dem till rådjuren.

Den allmänna oredan

2011-11-30T05:34:00.000-08:00

Det har varit rörigt ett tag...

Nytillskottet har kommit, och vi har alla tre försökt vänja oss vid varandra, med varierande framgång. Det kommer att bli bra, men helt enkelt är det inte med alla viljor och rädslor och det har varit en del fräsande och tjurande och nojande. Och en hel del spinnande och gosande. Jag har fått vänja mig vid en katt som inte är praktisk som en IKEA- möbel som min tidigare, och har fått lära mig att lämnar man garnnystan framme så är de sönderlekta på morgonen. Den sista kvarvarande kaninen som väntade på att bli sitt adoptivhem mötte döden en natt, och jag lyckades nätt och jämt rädda longcat ur munnen på en besviken Amelia som nöjd kom spatserande med sitt nyaste fynd.

Och nu är det ju snart jul och det känns som att man inte kan publicera nåt man gör, för allt är ju ändå julklappar och ska vara hemliga. Så det blir lite kattbilder...

De där monsterrutefiltarna...

2011-11-16T12:06:00.000-08:00

En sak man till exempel kan använda monsterrutefiltar i babyfilt-storlek till är att göra katt- transportburar lite mysigare (i det här fallet den marinblå-röda, se tidigare inlägg). De kan till och med bli så mysiga att intet ont anande katter går in och lägger sig helt frivilligt och myser innan man ska gå. Det innebär ju förstås inte att man slipper högljutt klagande under färden, men lite varmare om tassarna vart det iallafall....
Det är skönt när man hittar en användning för något man gjorde mest för att.

Tillökningar, musselkanter och reafynd

2011-11-15T06:44:00.001-08:00

Nu har det blivit lite många projekt på en gång igen.... Men det är ju så underbart med garn. Jag har lyckats dra ner M ordentligt i garnträsket, hon är helt såld och envis som en get och jag lyckades tigga till mig två underbart fina svarta mobilfodral, varav den ena har en liten musselkant. Bild kommer, jag tänkte att jag skulle brodera nåt på dem.
Själv håller jag på att fylla en läderfåtölj med upprepade garner från billiga tröjor som jag har kommit över, och en egen gammal som jag råkade köpa på rea i en för liten storlek. Jag måste verkligen få tag på en färggryta, för en del av garnerna skulle kunna få en så fantastisk färg med lite hjälp.
Kragen på bilden är från två nystan reafynd som jag inte kunde motstå.

Och det Blåkulla- Holmska hushållet ska få tillökning. Efter mycket funderande så bestämde jag mig för att adoptera en liten kisse från Stockholms Katthem vid namn Amelia. Wiskey kan behöva en kompis och jag tror att de kan komma bra överens, de har samma humör bara väldigt olika storlek. Jag blev iallafall kär väldigt snabbt, och jag fick klappa kattmage, så jag tror att det var ömsesidigt. (hon luktade gott också!)

Nu är det sysseldags igen. Jag ska packa stickor och garn och bege mig till M för te, garnigheter och kattprat.

Återupptäckten av det forna Gallien och allmänt Kaos

2011-11-09T12:15:00.000-08:00

Just nu är jag lite mitt i alldeles för många projekt och har väl trasslat in mig i trådarna kan man säga. Jag har lyckats fått lite koftor fotade, men måste jobba lite med bilderna innan de kan visas, däremot sprang vi på oanade skatter när vi var ute i skogen som jag måste dela med mig av.
Mitt hem är lite lätt magiskt i det att det ligger i Sthlms mått hyftsat centralt och ändå har jag skog direkt utanför fönstret med norra Europas minst rädda rådjur (de är faktiskt ganska skumma), ekorrar, en miljard fåglar (minus några skator som min kära katt till stående ovantioner från hela huset käkade upp för några år sen), harar och nu även det forna Gallien.

Japp, det är sant. Döm om våran förvåning när ingen mindre än Obelix låg mellan berghållarna med näsan ner i marken. Vi hjälpte honom såklart upp, borstade av honom lite och passade på att ta lite foton. Eftersom han fortfarande var lite rund under fötterna (ojämt underlag, den har man hört förr...) så la vi honom i framstupa sidoläge när vi gick.

I övrigt har jag fyndat lite tröjor igen som ska repas upp. Behovet av en färggryta börjar bli ganska jobbigt nu. Jag måste försöka hitta någon billig. Jag har stickat/ virkar lite provmuddar(bilder imorgon!) åt mamma kråkspark och imorgon är det dags för syssel med M igen.

Note to self :

2011-11-05T07:55:00.000-07:00

Även cheap-ass dammsugare kan äta upp mormorsrutor med förvånande hastighet.

Mössan (a.k.a the new shit)

2011-11-03T04:31:00.000-07:00

Så, äntligen en bild på Mössan (tm). Om intresse finns, kan jag skriva ett mönster. Den är underbar, och vi älskar varandra innerligt. Jag funderar på att handtvätta den lite dock för att få lite form på den, men det kan få komma naturligt också.

I eftermiddag ska jag och Ferret iväg och utbyta kärlek till monsterrutor på Sollentuna bibliotek med andra likasinnade.

Syssel med Miss M

2011-11-02T11:26:00.000-07:00

Igårkväll var det syssel med M, och inte mindre än två avsnitt av Miss Marple (som också konstant stickar) avhandlades. Sockor och koftor stickades, kakor och bröd åts och te sörplades. Som sig bör.
Den stora färgglada stickningen är Ms(socka som går upp över knät) och den lilla svarta(pulsvärmare) som knappt syns till vänster är min. För alla anglofiler finns även en burk limecurd med i bilden.

Monsterrutearmbåge

2011-11-01T03:31:00.000-07:00

Vilket borde vara ett erkännt medicinskt begrepp, men som antagligen skulle framkalla skrattsalvor om jag kom inte till vårdcentralen och gnällde om det. Nåja, det är inte så allvarligt. Det är ju inte första gången och jag har numera lärt mig att inte vara så förbannat envis och faktiskt sluta när det börjar göra ont istället för att tänka "... bara lite till..." så brukar det gå över hyfsat fort istället för att bli allvarliga saker (tm) och hålla mig borta från garn i månader. Undrar om det här är ett ålderstecken på att jag har börjat bli stor och vis eller nåt. Se på fan, vem hade kunnat tro det?!

Och jag har en massa upprepat garn som bara väntar på ett blir något riktiskt snyggt. Jag älskar härvor, jag tror att det är hamstertendensen som kommer fram. Om jag hade kindpåsar skulle jag antagligen förvara garnet i dem, men nu får det bli lådor istället. Om jag blir rik och berömd ska jag ha ett Joakim von Anka- valt med garn och simma omkring i det. Eller kanske inte. Det skulle bli rätt opraktiskt. Jag tror att jag ska gå och handla nu så att jag slutar skriva en massa skit.

Flowers 'n' stuff

2011-10-31T08:30:00.000-07:00

Jag gör såna här blomsjalar när jag får udda konstiga nystan över, ju mer spretiga garnerna är destå roligare blir sjalarna. Den här jag kom till samtidigt som kaninerna, men har inte lyckats bli bortadopterad än. De går att göra i lite olika varianter, det är är en lite mer avancerad modell.

Det blev inga foton idag, för jag var lite virrig i huvudet när jag kom hem från hjärnskrynkleriet så vi bestämde oss för att ta det en annan dag. Imorgon blir det sysslande med M iallafall, jag har blivit beordrad att baka något tantkakigt. Sweet, sweet stuff.

Satt och tittade lite i alla mina hundratusen anteckningsböcker idag, det har av olika skäl blivit rätt många under åren, men de är totalt livsnödvändiga för att mitt huvud inte ska explodera av alla ideer. Egentligen borde jag använda dem ännu mer än vad jag gör, och jag har en liten plan om att försöka träna mig själv till det. Jag har nämligen en smygande misstanke att det kan bli lite mindre kakafoni i huvudet då...

... och lite mer monsterrutor...

2011-10-30T07:16:00.000-07:00

Någon som behöver babytäcken? Eller har några frysande pingviner/ barn i afrika/ kattungar/ gremlins? De blev till av bara farten och jag vet inte vad jag ska göra med dem. Det pastellfärgade är i bomull och ekologiskt, och det andra är i ull, men maskintvättbart.

Imorgon får jag hjälp av The wee Scottish guy att fota alla tröjor och koftor, så sen kommer det upp lite sånt också.

You say mormorsrutor I say monsterrutor

2011-10-29T03:08:00.000-07:00

Hursom helst så tar de över ens liv ganska lätt, utan att man märker det.... Jag misstänker utomjordingar, CSI, KGB, Illuminati, Bäverkonspiratörerna och Scientologerna. Inte i någon speciell ordning och antagligen alla på en gång i maskopi med varandra. På ett stickcafé för folk med samma åkomma som jag (gravt garnberoende) för ett tag sen bondade jag med en annan likasinnad som också hade råkat ut för samma konspiration och inte heller kunde sluta. De är överallt, mormorsrutorna. Där du minst anar det. I NK:s julskyltning. På en soffa i True Blood. På axlarna på Sherlockholmes som springer runt på hederna i det Engelska landskapet.
Det senare fick influera den här skapelsen, fast i en annan färgställning. (tyst revolution!) Mästarens var fint blå-grå melerad, och min blev gråmelerad och rödmelerad i Rowans Tapestry- garn. Som för övrigt är ett instressant garn, inte nog med att det är som moln i garnform, det innehåller dessutom soyaprotein, alltså en råvara som är väldigt lättodlad och bra för miljön. Hur man har lyckats få mjuka fina fibrer av det vet jag inte, men lite fantastiskt är det.

Och det blir ingen pingvintröja den här gången. De har tydligen blivit helt dränkta i tröjor där nere, så jag får vänta på nästa oljekatastrof. Det var det här med en djävul på ena axeln och en ängel på den andra. Har ingen ett tramisgt djur som behöver en tramsig tröja (inga jävla knähundar) så att jag får ut mina primala lustar?

Oh, well. Nu ska jag slita mig från indoktrinerandet och diska lite.

En gång är en fika, fyra gånger är en tradition

2011-10-28T06:12:00.000-07:00

En tradition har skapats. Någon dag mitt i veckan träffas jag och M för junta. Konceptet innehåller lite mat (ofta nåt som går fort eftersom vi ofta är hungriga som vargar, trötta och vill sätta igång fort) stickning/virkning, te och kaka och engelskt drama. För tillfället betar vi oss igenom alla Miss Marple, sen står Poirot på turlistan och sen kommer huset Elliot. Längre än så har vi inte planerat, men det är ju rätt långt fram så det ska nog ge sig. Vi borde skaffa oss någon sorts pastellfärgad mössa var, men någon heder i kroppen har vi faktiskt kvar.

Och det här är faktiskt för jävla sött. Jag tror att jag måste sticka en pingvintröja. Eller fem. http://theyarnkitchen.blogspot.com/2011/10/penguin-power.html

I övrigt är det det här med mormorsrutor. De är askul att göra, och astråkiga att sy ihop. En lösning är ju förstås att göra en enda stor, men det är inte riktigt samma grej. På bilden är en filt jag gjorde från och till jobbet förra hösten. Jag hann i snitt 6 rutor per resväg, beroende på om jag somnade på t-banan eller inte.

Jag vill brodera. Jag behöver en skrivare.

Torgvantar á la mamma Kråkspark

2011-10-27T04:55:00.000-07:00

Som tack för ett par fina torgvantar lovade jag att provsticka samma mönster på engelska åt min stickande mamma. Det gick alldeles utmärkt, trots att jag inte hade samma garn utan nåt melerat blå-vitt som jag har fått från en tjej från Finland för några år sen, så mina blev lite längre och grövre, men det gör ju inte så mycket.
Mönstret hittas Här: http://www.krakspark.blogspot.com/
och rekommenderas varmt.

Nunotovad väska

2011-10-22T05:29:00.000-07:00

Kommer inte ihåg om jag har visat den här väskan tidigare, men jag fixade lite med bilden så att den blev tydligare. Väskan är nunotovad på en sidenchiffong med blommor, och har påsydda rosa pärlor. Den är inte formtovad, utan jag har sytt den, och även fodret. Handtaget och låset kommer från panduro.

Lågstadieloppiset var en besvikelse, det fanns ingenting roligt alls, men jag fick spontanbesök av en gammal vän som drällde in med ost och kex och somnade på min säng, så nu skriver jag till ljudet av andetag.

Högen med nya (re!) saker som ska plåtas börjar verkligen bli enorm, jag måste få det här fixat nån dag. Det vore kul att kunna lägga upp nåt nytt här också...

Rosa vansinnessjal

2011-10-21T08:33:00.000-07:00

Ett av sommarens projekt blev en restgarnssjal i rosa-lila toner. Inte till mig, och jag har fortfarande inte lyckats prångla på någon den, så den ligger och väntar på ett hem. Sjukt mysig är den iallafall, hade jag inte varit så skeptisk till rosa och haft sånt överflöd av sjalar själv så hade jag behållt den, men men....

Imorgon ska jag gå och loota lågstadieloppis på skolgården några hundra meter härifrån och hoppas att de har några billiga tröjor i bra material att sälja till mig som jag kan repa upp och sticka till annat. Återkommer med hur jakten lyckades. Barnen vet inte vad som väntar dem.....

Ljus i mörkret

2011-10-19T03:56:00.000-07:00

Fick för mig för ett tag sen att det skulle vara fint att sticka ett fodral till en sån där rislampa, gärna i nåt tunnt mohairgarn i nån fin färg. Ursprungligen så hade jag tänkt mig nån stor spetsstickad, men jag fick inte tag på nån stor (och orkade inte ta mig ut till IKEA a.k.a dantes inferno), däremot hittade jag ett gäng små på Granit. Någon påpekade brandrisken, men de har inte brunnit upp än, och klarar sig rislamporna så klarar de väl sig med ett extra lager utanpå också.

Jag stickade en tub med ganska stora stickor i förhållade till garnet(Rowans Kidsilk Haze), kanske nr 5, och innan jag fäste ändarna så petade jag in lampan ihopvikt. Sen vecklade jag ut den innuti garntuben och fäste ändarna och justerade samtidigt till öppningarna så att de passade med lampan.

Jag tänker att man skulle kunna göra en variant med pärlor i garnet också, det skulle vara ännu finare.

Once more, with feeling...

2011-10-18T07:36:00.000-07:00

Jag försöker igen, efter en lååång period av total tystnad. Lite lättare blir det väl att jag under perioden har hunnit göra en massa projekt som nu bara väntar på att få bli utputtade i rampljuset.

The (amazing) Bunnynuggets and Longcat får börja. Under en period av flera veckor låg dessa små skapelser i ett av de många facken i mitt vardagsrumsbord (som också fungerra som projektgömma...) helt utan ögon och nos för att jag av någon anledning skjöt på detta in i absurdum. Till slut tyckte till och med jag att det började bli lite creepy, och vid det här laget har jag lyckats adoptera bort alla kaninerna, katten bor kvar här hos mig. Enligt manualen ( http://www.rebeccadanger.typepad.com/dangercraftsbunnynuggetknittingpattern.pdf ) gillar de kakaor, men jag har fått uppgifter från adoptivföräldrarna att de även är begivna i klosteröl och rödvin. En viss varning för det här mönstret dock, det är väääldigt svårt att sluta.....

Glad midsommar!

2011-06-26T13:18:00.000-07:00

Bästa högtiden på hela året. Jag har firat som sig bör, och stickat en liten häst eftersom jag var bakfull och hade tråkigt. Allt på frihand, men om någon absolut vill ha så kan jag skrapa ihop ett.

Parliament Square

2011-05-15T05:20:00.000-07:00

Musik påverkar mig väldigt mycket och jag är ofta väldigt påverkad av olika typer av musik när jag gör kläder.
När jag gick på en utbildning för några år sen lyssnade jag mycket på Stina Nordenstams "Parliament Square" och använde även den som inspiration till en kollektion vi skulle göra som slutprojekt. Här är låten i original http://www.youtube.com/watch?v=Oxbf_ShVwLc
och en fantastisk remix av en annan enorm inspirationskälla; The Knife http://www.youtube.com/watch?v=d-JuGewOvQY&feature=related som också funkar ganska bra till min kollektion, även om jag skulle vilja göra en version 2.0 till just den. Någon gång. När jag har tid och anledning.

I den magiska lådan från de mörka dimensionerna av mitt förråd fanns en krage som jag gjorde till, så jag satte ihop de delar jag har kvar av kollektionen för allmän beskådan.

Here Be Dragons

2011-05-15T05:03:00.000-07:00

Jag letade efter något och fick den ljusa ideén att titta i lådorna i förrådet, vilket mer eller mindre är en blipp på kartan som borde markeras med "Here Be Dragons" på grund av alla outforskade lådor och kassar. Jag hittade en låda som verkade lovande, släpade med den in i hemmet igen och upptäckte en guldgruva i miniformat.
Om man producerar en massa saker på ren lust så blir det ibland svårt att få användning för alla prylar. Jag försöker ge bort en hel del, men det är inte heller alltid så lätt så rätt mycket hamnar i mitt förråd i lådor tills jag återupptäcker det på bästa Engelsk- kolonial- expedition i mörka Afrika- sätt, komplett med machete, bärelefanter och tropikhatt.

Det mest magiska den här gången var inte mindre än tre par vantar, som jag verkligen hade kunnat ha haft använding för under den fibulavinter som det var i vintras men som jag inte ens kom ihåg att jag hade. Varande mig, så lär jag väl glömma bort dem lagom till nästa vinter och skriva ett exakt likadant inlägg i maj nästa år. (Om inte jorden går under, Aztekerna och Nostradamus är ju rörande eniga om att det är vid årsskiftet det händer, men isåfall är det ju skit samma om jag har tre par extra vantar eller inte. Hoppas det blir spexigt.)

Jag hittade även en väska, en krage, en sjal och ett groteskt överpretantiöst broderi som naturligtvis inte hade lyckats hålla min uppmärksamhet någon längre stund.

Hursomhelst så tänkte jag dela med mig av denna skatt, med början av sjalen som är stickad av en massa små restnystan i matchande färger. Så himla fin, varför har den blivit förpassad dit?!

...och en helbild.

2011-05-09T11:24:00.001-07:00

Tråkstickningen, i full glory. Sjukt skön, den här åker aldrig av.
Garnet började sin historia som en annan tröja, en hopplös kofta som var helt felkonstruerad eller iallafall inte ville sitta kvar på min lekamen utan åkte av hela tiden. Livet har lärt mig att det mesta går att repa upp, man behöver bara ta ett allergipiller mot dammet först, så det var bara att börja sprätta.

The End of Tråkstickningen

2011-05-08T12:46:00.000-07:00

Tråkstickningen är klar. Den ska ju ha en eloge för att ha blivit en rätt snygg tröja, om än inte så rolig att göra. Bättre blev det efter lite tryck och en vända på symaskinen.

Ordentlig bild kommer imorgon, då kommer ett offe..ehum.. en vän menar jag som jag kan utnyttj.... be om hjälp. Muta, då. Sluta titta på mig sådär.

Metal Crocheting

2011-05-08T12:39:00.000-07:00

För en massa år sen hade jag ett jättefint smycke i form av en kula (spelkula, ni vet såna där man hade när man var liten) som satt fast i en spiral av ståltråd. Jag var helt kär i den men den försvann för några år sen, säkert i nån av alla dessa flyttar jag har haft för mig. Om nån hittar den kan ni ju hojta, hittelön utlovas.
Den såg inte alls ut som den här lilla skapelsen, men den här är iallafall baserad på vidarespinnande från originalsmycket och en Kajsa Warg (jamen vafan har jag hemma då?).
Man behöver inte virka i garn, utan kan virka i det mesta som är böjligt och snörformat, till exempel tunna koppartrådar. Det kräver lite fingerfärdighet och att man inte gör fel, för det är mindre kul att repa.

Så jag får nöja mig med det här innan jag kan återkapa orginalet.

Inritat

2011-05-02T12:58:00.000-07:00

De senaste dagarna har jag sprungit på En Massa Bra Idéer(tm) klädmässigt, som jag utan problem med med lite tid skulle kunna göra själv. Ett återkommande samtalsämne i vissa kretsar är situationen "Åååh, va fin! Den kan jag göra själv!". Att kunna hitta ett snyggt klädesplagg på stan och kunna gå hem och replicera det helt själv låter som en dröm i mångas öron och ska väl inte underskattas heller, men är inte så okomplicerat som det låter. Man ska ha tid också. Och material (rätt!). Och så ska man göra ett mönster, eller hitta ett färdigt, vilket inte heller är helt enkelt. För de allra flesta leder detta till åkomman "stora öronmärkta högar tyg på olämpliga ställen. De får gärna ligga framme, man ska ju snart använda dem till det där perfekta klädesplagget, de kommer ju bara att ligga ivägen en kort stund. Intalar man sig och ignorerer det faktum att man har 100 likadana högar som spridda skurar över hela hemmet. Man kan ju trösta sig med att de är en hyfsat billig tilläggsisolering.

Sen ska man hinna göra det där klädesplagget också innan det blir omodernt, eller man helt enkelt tappar lusten för det.

Wanted

2011-04-30T12:25:00.000-07:00

Jag vill ha en ny rolig stickning. Min tråkstickning är tråkig.... Den duger alldeles utmärkt till att ha på bussen /tåget på vägen till jobbet, men så roligt är det ju inte med mer eller mindre raka stycken i slätstickning. Det är inte ens melerat garn....

På bilden är en nunotovad (Världens roligaste teknik! Ni måste testa! Man tovar ihop ull och tunna tyger. Så mönstret på väskan satt i tyget.) väska som en vän fick på sin textilkonstnärliga examen där jag kände att hon gott kunde få nåt som nån annan hade gjort för en gångs skull. Annars blir det lätt så att man alltid blir den som gör till folk men aldrig får nåt gjort för att folk antingen tänker att man kan själv eller för att de faktiskt inte kan. (Det är ok!)
Ull är ganska faschinerande. Man kan få så fantastiska saker ur det genom att totalt misshandla det. Jag har tovat genom att stå och med all kraft drämma vad jag nu tovade i bordet många gånger och fått ett tunnt och fint resultat. Generellt sett gillar jag tekniker som innefattar våld.

Och när vi ändå är på ämnet har jag gjort precis tvärt om med mitt relativt ull-liknande hår idag. På grund av en viss sönderblondering är det inte så samarbetsvilligt, men har daltats med lite och ser nu ut som hår igen och inte någon sorts tovad tupé.

Jag kan drapera också.

2011-04-29T12:27:00.000-07:00

Det är fredagkväll, men jag ska jobba imorgon så jag är en duktig flicka (tm) och stannar hemma. Väl hemma skuttas det runt i takt till oljud, dricks White Russian som jag till min glädje upptäckte att jag hade prylar till och projektas. Projektet är någorlunda hemligt just nu, men kommer att publiceras till allmän åskådan om sisådär en månad.

I brist på annat tänkte jag visa upp en av mina specialförmågor (Marvelstyle). Jag kan nämligen drapera. Inte för att jag förstår vad som skulle vara så svårt med detta, men jag brukar dra till mig en del "oooohhh!":n och "aaaahhhh!":n. För den på området inte så nördiga betyder detta att man nålar upp tygstycken på dockor så att det ser ut som sydda plagg. Det kruxiga är att man måste få en hel massa tyg att "försvinna" och inte synas. I vanliga fall när man gör kläder klipper man ju bort sånt som inte ska vara med, men när man draperar är hela shabraket på dockan, och den ska ju helst inte ha spännande bölder under kläderna. (kanske vore nåt till Halloween, föresten.... ) Den här blåa blåsan uppskattades mest av kvinnor i 60-årsåldern och barn på ca 5-6. Personligen tycker jag att det ser ut som en Barbieklänning och det kanske förklarar en hel del.

Nej, nu ska jag sy volanger.

Long time no see

2011-04-28T12:24:00.001-07:00

Det kom saker mellan, och inget jag har gjort under tiden har varit så photogenique...

Nu när jag är klar med de dåliga ursäkterna så tänkte jag fortsätta som vanligt. Om jag klarar av att stava rätt och hålla mig sammanhängande vill säga, vi inventerar på jobbet och det finns absolut ingenting som får en att tappa grepp om verkligheten så mycket som att räkna saker i stora kvantiteter.

Jag har fått fint garn iallafall, som ni ser på bilden. Något projekt är inte bestämt än, men jag återkommer om det. (det lutar åt hål....) Det är ett tunnt och fint lingarn för de som är intresserade.

Hittade en bok om William Morris på jobbet och fastnade i de enorma vävda tapeter de gjorde i mitten av 1800-talet. Orden "förslitningsskador" och "damm i lungorna" kommer upp i huvudet, men det är så att jag önskar att man fick vara med och göra dessa vackra ting. De är vävda, men så duktigt gjorda att de praktiskt taget ser målade ut. För de icke invigda är Morris grundaren till ett av världens mest kända tapet och tygmärken, ett företag som fyller 150 år i år. (Varsågod. Gratisreklam) De har en väldigt utpräglad stil som kan sammanfattas med tre ord: Viktoriansk, engelsk och ornamental. Underbart vackra mönster, i min lilla 40-talslägenhet skulle de mest se malplacerade ut men man kan ju drömma. Än är det inte för sent att bli en Östermalmskärring!

Nu ska jag gå och ta igen lite sömn. Gårdagen bjöd på spontanspelning med bra aggro-musik och trängsel. (Spontant för mig, inte för musikerna.) Jag vill också upplysa världen om att "riktiga män bygger sina egna instrument. Som håller för att stå på."

Hål

2011-04-19T11:46:00.000-07:00

Jag har en svår relation till hål i kläder, designmässiga hål alltså. Såna som blir av att man ramlar och slår sig på knäna räknas inte. Problemet är att det är skitsnyggt! Det ger en edge, berättar en historia, ger kläder lite personlighet, är lite kaxigt. Jag gillar stickade hål, som sjalen här på bilden, det bryter upp strukturen och slätheten. Det går att fuska sig till också, alltså skapa långa hål utan att hela stickningen repar upp sig. ( Slå ett omslag, sätt en markör för att hålla reda på vilken maska det var, sticka några varv. Släpp den markerade maskan och dra ut stickningen så att det repar. Det stannar vid omslaget)
Förslitna hål i jeans har jag svårare för. Det ÄR snyggt, jag håller med. En liten del av mig tycker dock att man ska förtjäna sina slitna jeans, och miljötanten tycker att det är onödigt att göra saker sämre medvetet. Men...
Det är ju också en konst, att veta hur de ska slitas för att få olika strukturer osv. Patinerare måste vara världens bästa yrke, att bara få gå runt och och slita ner saker hela dagarna. Hörde om nåt projekt där de hade låtit renägare slita ett par jeans ett halvår och sen återskapat just de slitningarna.

Konsten, konsten... Det är svårt att veta var den börjar och slutar ibland.

Sjalen från de utomvärldsliga dimensionerna

2011-04-18T12:29:00.000-07:00

Det här är ett monster som skulle få Hieronymos Borsch att drömma mardrömmar.

För att förtydliga, det är alltså inte en pall den ligger på, utan min 120 cm breda säng.

Det som en gång var en fin idé om att bli av med garnrester och göra en sjal till en vän utvecklades till en monstrositet. Problemet, såhär i efterhand, var nog att jag började på stickor 6,5 i ytterkant, var lite rädd för att den skulle bli för liten och la upp sisådär en 500 maskor. Det var inte förens jag hade kommit 2/3 som jag började inse vad detta skulle utvecklas till, men likt en mamma till ett monster var jag tvungen att se vad detta skulle bli.

Den gick knappt att få ner i en ICA-kasse när jag väl skulle ge bort den, och borde kanske egentligen kallas filt...

Ok det kan få bli sommar nu

2011-04-18T12:23:00.000-07:00

Jag är redo.

Det här är den omtalade trikåklänningen. Den skulle ha blivit hellång, men då ville den inta falla snyggt, så jag klippte av en bit som jag undrar vad jag ska göra med. Det skulle kunna bli en väldigt kort kjol eller en väldigt lite tubtopp. Den som lever får se.

Jag måste verkligen skaffa bättre bilder. Men det är så j****a svårt att ta kort på sig själv, och det är inte folk här tillräckligt ofta för att jag ska få flyt på bilderna. Jag får väl börja brotta ner brevbäraren eller tvinga grannen eller nåt...

What to wear when you sew

2011-04-17T11:22:00.000-07:00

Svaret är egentligen kort och koncist: Nåt som är bekvämt och går snabbt att ta av och på. Iallafall om man ska sy åt sig själv, annars spelar det inte så stor roll så länge det inte hindrar pedalfoten.
Om det inte är mitt i sommaren är det måttligt kul att sitta och sy halvnäck. (För mig. För andra är det säkert väldigt kul.) Och man vill inte behöva knäppa upp 17 knappar och 3 blixtlås varje gång saker ska av eller på. Visst, visst, provdockor underlättar processen, men de har inte riktigt samma form som en riktig människa.

Länge hade jag nån tantklänning modell 5 stl för stor som bara var att dra över huvudet, men den försvann i nån flytt, så nu är den lilla svarta för mina sytimmar träningsoverallsbyxor och ett linne. Jag kan sakna tantklänningen....

Jag vill vilja göra nåt men jag vill inte

2011-04-14T12:07:00.000-07:00

Jag är uttråkad och oinspirerad och det enda jag egentligen känner för är min tråk-stickning. (Lagom tjockt garn, mest raka stycken, inget mönster, slätstickning. Astråkigt, men det blir säkert fint när det är klart och det är lite meditativt)

Jag kan eventuellt motivera mig att nåla ihop lite axelband. Och kanske sy lite pärlor på en klänning.

Man kan ju inte vara askreativ jämt, alla andra skulle se så grå och tråkiga ut i jämförelse.

Det blir målade myror föresten. Eller kanske potatistryckta. Jag ska bara få tid att göra ett mönster.

Jag avslutar med en oinspirations- haiku. (Sätt på den lugna eftertänksamma pianomusiken. Nu blir det poesistund!)

Jag vill vilja nåt
men har absolut inte
lust. Idag iaf.

Konsten att veta när man ska sluta

2011-04-12T12:51:00.000-07:00

Fortfarande uppe på energivågen från igår hade jag idag planer på att bli klar med och visa upp klänningen som var på gång för snart två veckor sen. Låt oss säga att den är mer klar nu än då, men att jag vid skrivande stund har tagit det mogna och övervägda beslutet att hålla mig borta från vassa saxar och symaskiner för resten av kvällen. Jag är för trött och trots det poetiska i "blod, svett och tårar" så är det förstnämnda förb****t svårt att få bort från kläderna, det andra svårt att producera just nu då jag är nysanerad och det tredje... jag har ingen lust. Inte ens för konsten.

Jag kan åstadkomma en teaser så länge; tryckta eller broderade myror? (Nyfiken? Det bör du vara.)

Ugglan på bilden har inget med teasern att göra och har inte heller skrivit texten. Och heter egentligen inte Lisa.

Red Zipper Raglan Hoodie!

2011-04-11T10:53:00.001-07:00

Nu är den klar, gårdagens utlovade magiska hoodie! Jag har fått höra från säkra källor att den är snygg, själv är jag nästan nöjd. När i min textila utvecklingsprocess jag blev perfektionist är väldigt oklart och skulle nog göra samtliga gammla syslöjdslärare mållösa av förundran. (Klippa av trådar? Äh, jag tycker inte att det behövs....)

Eventuellt lägger jag till nån detalj senare, men jag måste suga lite på det och känna efter vad som behövs.

Tyget är skrynkligt av sig själv, det är inte bara jag som har haft en katastrofal dejt med strykjärnet.

Nu! Mot nya äventyr! (Sherwoodskogen)

Star bellied bag

2011-04-10T13:09:00.000-07:00

Det har varit en ledig helg, och Inspirationen (uttalas med hög röst, tänk Margareta Krook) drabbade mig som en förkylning i oktober. Mellan varven har jag ändå lyckats städa, tvätta, dra en vända på bordspelskonvent och köpa mig en illorange mugg och jag har något vagt minne av detta också. Produkten av denna yra resulterade i en väska (Vi kan säga att jag behövde en till. Eller det gör jag ju faktisk, en stängbar som inte har tvivelaktiga filosofer på framsidan. Att jag dessutom är i startgroparna att sy ännu en i samma modell men annan färg "för att det var så kul" kan vi ju prata tyst om.) och nästan en hel tröja. Den senare tog lite tid eftersom mönsterkonstruktionen inte ville tala samma språk som jag utan helt på egen hand hittade på ofog. Det löste sig när jag väl hade kommit över "åhnej jag kan inte klippa i det fina tyget innan jag VET att allt blir perfekt"- spärren. Protips: Det kan man visst det. Det är bara tyg. (Repetera det här nu, och skriv ner det på en liten lapp att ta fram i nödsituationer innan du blir hysterisk, ungefär som en papperspåse för folk som håller på att svimma eller kräkas eller vad det är meningen att de ska göra med påsen). Det här var dessutom billigt. Och vissa saker är lättare att testa på riktigt. Visst, man borde göra en toile (ett provplagg), men det hade jag inte lust och tid med.
Som karmatisk bonus för mina vilda vågade spontanklippningar i tyget så räckte det helt plötsligt till inte bara en huva utan även en ficka på magen. Tetris, I tell you. Det är bra för folk.

Electric blue tiger stripe socks!

2011-04-07T13:31:00.000-07:00

Mera häftklammer, men inte så många och inte så hårda den här gången. Skulle jag göra det här oftare så skulle jag se ut som Popeye från ena hållet, minus pipan fast plus hår på grund av de enorma muskler jag skulle utveckla i armen. En alternativ karriär som freakshow-artist skulle vara möjligt, jag kanske till och med skulle få vara med i Ricky Lake. Vem vet, möjligheterna är många...

Bild på sockor, och mönster lovade jag visst igår. Inte för att det är så avancerat, men jag har hört att folk gillar gratis mönster.

Material: Fabel, 2 nystan Och strumpstickor 2,5

Mönsterrapport: 5v svart, 5v turkos

Lägg upp 56m

Sticka 1 v: 2 räta, 2 aviga

Flytta över på 3 eller 4 stickor. Det blir jämnare på 4, men om man tycker att det är onödigt många pinnar kan man ta tre.

Sticka runt som första varvet 60 v eller till önskad längd på skaftet.

Sticka 1 v rätm.

Separera 26 m för hälkil på en sticka.
Sticka hälkilen i slätstickning 20 v

Plocka upp 13 m på varje sida om hälkilen, så att det går att sticka runt hela foten igen.

Sticka 1 v rätst.

Sticka runt foten, varje gång du kommer till punkten där de uppplockade maskorna möter maskorna ovanpå foten, sticka ihop 2 m. Gör detta på varje sida av foten 13 gånger, tills du återigen har 56 m.

Sticka runt runt 55v, eller så långt du behöver för att foten ska få plats.

Dela upp maskorna på 4 stickor, så att stickorna möts på mitten av foten, mitt under foten och mitt på sidorna av foten. Sticka till 3 m innan närmsta sida. Sticka ihop 2m. Sticka 1m. På nästa sticka, sticka 1m, sticka ihop 2, sticka resten som vanligt. Upprepa detta på andra sidan, och sedan på bägge sidor varje varv tills det är 8 m kvar.

Dra av garnet och dra det igenom maskorna så att de låses.

Fäst trådarna.

Spatsera stolt omkring och visa alla din assnygga socka.

Gör en till.

Kanske lite lätt rörigt, fråga gärna om något är oklart.

Vådan av utdragning av häftklammer

2011-04-06T12:36:00.000-07:00

Det blev inget skrivet igår, för jag ägnade arbetsdagen åt att dra loss häftklammer från stolsdynor. Trots apdyrt verktyg tog det maaaassor med timmar och min ena hand (skrivhanden, FYI) svullnade upp till roliga proportioner och oskrivbart skick. Ursäker, ursäkter....
Nu är det iallafall klart, handen har svullnat ner och jag stickade klart sockorna innan jag lyckades hitta en tvätttid. Inte för att det kanske var så nödvändigt nu när våren Äntligen verkar vara på väg, MEN jag har ett par kicking svart-turkos-randiga snyggo-sockor. Inte alla som har det....
Bild och mönster utlovas till morgondagen, just nu är jag och sockorna på irrvägar i norrort.

På bussen på vägen hit satt jag och funderade på inredningsrepotage av modellen "hemma hos". Det är alltid apstylade hem hos folk med drösar med pengar. Alltid en "lagom" mix av stilrenhet och en liten "crazy" touch med gamla tavlor eller reseminnen. Jag lurar lite på att börja göra inredningsrepotage och lägga upp här, hos folk som som har mer "vanliga" hem. Jag vet inte om det går eller blir intressant, risken finns att det hela bara blir en måltid ofrivillig socialrealism, men det känns som att jag måste prova för att testa ideén.

Så många ideér, så lite tid.

Autentic people

2011-04-04T13:39:00.000-07:00

Har haft finfrämmande som båda jobbar på sina mastrar i respektive konstnärligt område, ätit kokosbollar och diskuterat autencitet. Om det är intressantare med en genomgång av "det här är mina känslor, ojoj vad jag mår dåligt och är djup" än en väl konstruerad yta som speglar något samtida. Sällskapet var väl för all del rörande överens, men det här är ju ett känsligt område som man kan få mycket skäll för att stå på fel sida i.

I övrigt har det mest varit måndag. Det brukar innehålla folk som är missnöjda och har gjort detta till en del av sin personlighet (det måste vara så fruktansvärt jobbigt!) och en allmän uppsjö av blandade galningar som tydligen har fått frigång. På tåget hem satt jag mot en man som läste sin bok upp och ner. Min teori är att han försökte låtsas att han INTE ALLS satt och tjuvlyssnade på tonåringarna ett par platser borts allmänna livshistoria som högljutt skreks ut över hela vagnen. Vi andra struntade i att ens försöka se ut som att vi inte lyssnade, men han var väl för autentisk för det eller nåt sånt.

Nu ska jag sova, och kanske drömma lite. Om det blir känslomässigt kan jag göra nåt av det och vara autentisk, om det bara blir roligt kan jag plåga mina kollegor med att tvingas lyssna på det imorgon. Win win.

In progress

2011-04-03T12:28:00.000-07:00

Jag har tre rum i mitt hem (Om man inte räknar badrummet. Det kanske man borde. Jaja, fyra då.) Inredningsmässigt sett så är jag mest nöjd med hallen som är stor och röd och dekorerad men snygga fotografier och broderier om man bortser från min fula lampa. Den är praktisk, och den fyller sin funktion och i ärlighetens namn så stör den väl mig inte EGENTLIGEN, men jag har dagdrömt om en ny, snygg lampa ett tag nu. Idag kom uppviglingen till hur införskaffandet av Julias snygga halllampa (tm) ska gå till.

Blev visad en bild på en ursnygg stickad boll till lampa, och så där som det brukar bli så tänkte jag "Ha! Kan väl jag också göra..." Jag tänkte använda den gamla fula som stomme och helt enkelt sticka en strumpa och dra över. Nu börjar istället jakten på det perfekta garnet. Det lutar åt att bli en episk saga i flera delar. Jag återkommer med lägesrapport och bilder på triumfen.

I övrigt är huvudet sprängfyllt med ideér på vad man kan göra i klädväg, en natt och en morgon med spånande så att träflisen stog som kulsprutor i väggarna så återstår bara att få ner allt på papper och sen börja slakta älsklingar....

Klänningen blev inte klar, jag var för trött och ville inte förstöra tyget med att göra nåt halvdant. Ni får se när jag får rumpan ur.

Inget att ha på sig

2011-03-31T13:27:00.001-07:00

Jag ska på "julmiddag" med jobbet på lördag på ett ganska fancy ställe. Ja, jag vet, julmiddag i april, men vi insåg att runt jul skulle vi alla vara fullproppade med julmat ändå och det fanns en show vi ville se. Det här är inget som direkt har upptagit mina tankar så mycket förens de senaste dagarna.

Jag har inget att ha på mig.

Seriöst. Allt jag har är anpassat efter andra situationer, andra utekvällssituationer. Jag har askorta klänningar att vända huvuden med på ölhak, eller sunkiga byxor som det inte gör nåt om man får öl på. Jag har lösa kläder för att kunna dansa hela natten, jag har en klänning som kan has på bröllop och liknande högtider, jag har mängder med vardagskläder (mer eller mindre hela). Jag har medeltidskläder och 1800-talskläder och en hel del från tidigt 1900-tal. Det finns korsetter, en klänning med självlysande spindlar, 30-hålskängor och hänglsen och till och med ett sjuksköterskeförkläde från början av förra seklet.

Men inget till den här gången.

Det är inte första gången jag står i en sån här situation. Märkligt nog verkar det aldrig dyka upp en permanentlösning (helkroppstatuering?) utan det blir samma sak varje gång. Min hjärna får lätt panik och hittar en väg ut:

Jag kan ju SY något!

- på superkort tid av material som förhoppningsvis finns hemma som ska se snyggt och ordentligt ut och matcha skor och andra saker jag borde ha på mig och som ska sitta fantastiskt och få mig att vara bekväm.

Allt jag har att säga är: Tacka godtyckliga högre makter för trikåtyger.

Nu ska jag ha en kvällsdate med symaskinen. Vi har nåt på gång....

2011-03-31T13:27:00.000-07:00

A requiem for the ones who went away

2011-03-30T12:20:00.000-07:00

Min lilla mormor dog i morse.
Hon har varit dålig länge och somnade lugnt in på morgonkvisten. Lilla skriver jag på grund av att hon var ganska kort i rocken av sig, vilket jag upptäckte när jag till slut började växa på mig och faktiskt växte om henne, något som verkade helt omöjligt när jag var ett ganska kortväxt barn. Visst, morfar är en bra bit längre, men i grodperspektiv gör det mindre skillnad.

Jag hade egentligen inte tänkt skriva nåt, utan sticka sockar men jag kom av mig lite. Mormor gillade att sticka sockar, iallafall när vi var små. Hon brukade skicka en välbehövlig hög runt jul. Jag hade planen att sticka sockar åt henne, speciellt som att jag fick ärva hennes förråd av stickor och virknålar för några år sen, men det blev som så många saker aldrig av. Jag vet att jag iallafall broderade nåt kort åt henne och morfar, ett sånt där korsstygnsmotiv med hundrasjutusen nästan likadana nyanser av ljusbeige. Det blir jättesnyggt färdigt, men många fula långa ord yttras under tiden när man försöker hålla i sär alla nyanserna.

Någon annan som gillade att brodera var min farfar, som gick bort sent i höstas. För hans del är det dukar med tomtar på som dyker upp i mitt minne. Väva gillade han tydligen också. Farmor avslöjade för några år sen att de hade brukat sitta och väva på kvällarna, och dricka konjak. Jag har alltid tyckt att det lät väldigt trevligt.

Sen har vi Ia, min vän, mina vänners mamma, fina fina Ia, som tyckte att man såg fantastisk ut när man hade färgat håret grönt och broderade korsstygnsbokmärken till alla som dök in över farstun. Hon samlade på dockor, så jag sydde en ängel och la på hennes kista.

Ikväll ska jag fortsätta sticka mina sockor, och minnas lite grann.

I wish

2011-03-29T12:07:00.000-07:00

Som någon slags dåligt sammanträffande har vi fått in en massa väldigt fina tyger på jobbet samtidigt som jag måste strukturera upp min lediga tid modell Tyskland 1943 och har väldigt lite tid över för spontankreativa djupdykningar. För att ytterligare spä på denna komplicerade situation så dras jag med en naggande känsla av att det skulle kunna vara lite roligt ibland om min garderob inte bara bestod av så mycket svart att man måste ha ficklampa för att hitta nåt, att jag kanske skulle våga tassa ur min comfort zone och våga mig på lite färg.

Ni hör, det här bådar inte gott...

För det är ju inte som att det skulle bli en snabb historia, jag vill ju skapa de perfekta plaggen (tm) som varje tyg skulle kunna bli. Det är ju för all del fint av mig att inte slarva, men jag har inte den tiden just nu, utan har annat som behöver fokuseras på. Som i och ju för sig OCKSÅ är roligt och utmanande och kreativt och inspirerande och alla de där andra orden som aldrig kan vara det minsta lilla negativa för ens man sitter på andra sidan om dem och har dem i sånt överflöd att de inte håller sig inom ramarna utan väller över åt alla håll. Och om man ska göra saker ordentligt, vilket jag försöker förklara för mina kunder hela dagarna, så tar det ofrånkomligen tid. Ganska mycket tid, då jag inte har tillgång till en portabel asiatisk fabrik, komplett med barnarbetare och motivationsposters med soliga stränder och paraplydrinkar.

Jag undrar om jag bara kan lura mig själv med att sy en massa tubtoppar. Det skulle kunna vara en kompromiss.

2011-03-28T11:36:00.000-07:00

En ozelote är ett litet kattdjur från sydamerika som är ganska utrotningshotat och väldigt skyggt. De har mjuk päls, stora ögon och egentligen ganska få likheter med mig men en gång i tiden behövde jag ett nick att använda på nätet och sen fastnade det. Jag är medellång, har aldrig varit närmare sydamerika än de där grupperna med panflöjtsmusiker som dyker upp på vårkanten, är väl för all del en av mitt slag men knappast utrotningshotad (inte den här tiden i månaden iallafall) och är förhållandevis social.
För att vara helt ärlig, det närmaste jag har varit en ozelote är en äkta pälsbh jag såg på ett studiebesök en gång. Impulsen att begrava den under cermoniella former var stark men motstods av sociala orsaker; jag har blivit rätt fäst vid de små liven. Jag har en katt, men han är mer som kärleksbarnet mellan en kolasås och en nallebjörn än en nattens jägare med smäckra former.

Knitting är lättare att med handen på hjärtat få in i min personbeskrivning. Jag har stickat sen barnsben och tragglat mig igenom de flesta varianter. Helt lätt är det dock inte, jag har vid ett par tillfällen nästan blivit nekad att köpa garn eftersom försäljaren inte kunde få in i sin världsbild att en piercad jänta med konstig frisyr och trasiga kläder kunde hantera ett garn som krävde mer "avancerade" stickkunskaper. Man kunde ju tycka att det ska väl hon skita i om jag kan sticka tillräckligt bra eller inte, men sticktanter tenderar att bli lite lätt elitistiska. Vilket man kan förstå eftersom stickning är inne i perioder med ungefär 20 års mellanrum och sen är förpassat till Röda Korset-tanter med för mycket fritid i mellanperioderna. Jag är inte bättre, en av mina favoritsysselsättningar när jag är gravt uttråkad och behöver känna mig lite överlägsen är att surfa runt på Tradera eller blocket och skratta åt folk som försöker sälja garn men absolut inte kan nåt om det. Mer om det en annan gång.

Inte nog med att jag stickar. Jag virkar, nålbinder, syr (en himla massa), broderar, slår frivoliteter, väver, tovar (nuno!) och så vidare in i oändligheten.
För att komma med en fingervisning om hur jag gillar mina uttryck tänker jag avsluta med en länk. Som är awesome. Jag har inte gjort det här, men jag skulle kunna. Om jag hade lite mer tid. http://www.gratefulgrapefruit.com/2011/03/26/shauna-richardson-crochetdermy/